USA:s tillträdande president Donald Trump har förklarat att han inte tror att det pågår några avsevärda förändringar av jordens klimat. ”Vädret och temperaturen går upp och ner.” ”Jag tror inte på klimatförändringar orsakade av människan” har han förklarat med bestämd ton.
I denna åsikt går han dock emot en tämligen starkt enad forskarkår. Men vad kan USA:s nyvalde president då göra och vad kommer effekterna bli på FN:s arbete?
– Jag tror vi kommer att få fyra förlorade år om man ser till den amerikanska federala nivåns arbete för att bromsa klimatförändringarna, säger Björn-Ola Linnér, professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning på Linköpings universitet.
Men vad innebär då det i praktiken?
Fler länder kan följa efter
För det första har Trump lovat att sluta betala till FN:s klimatfonder, som var en viktig del av Parisavtalet förra året.
– De fonderna är oerhört viktiga för omställningsarbetet i länder som Indien, förklarar Björn-Ola Linnér.
Nu tror han dock att fonderna kommer att få stora problem. När USA slutar betala är det nämligen stor risk att andra länder följer efter, menar han. Det riskerar att bli en dominoeffekt som försvårar för FN-fonderna.
– Det har redan innan varit svårt att se hur de här fonderna skulle få ihop de pengar som man satt som mål. Nu blir det nog omöjligt, säger en annan källa, som var med i den svenska delegationen på FN:s klimatmöte i Paris.
Sista-minuten-ändring gör det möjligt att strunta i att betala
Det som gör att USA kan strunta i klimatfonderna beror på en ändring av klimatavtalet i Paris – en ändring som gjordes i sista stund före påskriften.
– Då ändrades ordet ’shall’ till ’should’ i avtalstexten. Det lilla ändrade ordvalet gjorde det möjligt för Obama att skriva på avtalet utan att behöva tillfråga kongressen, eftersom avtalet inte längre var bindande, säger Björn-Ola Linnér.
Alla stater kan alltså göra som man vill med kraven i avtalet. Vill man strunta i att betala till klimatfonderna kan man strunta i det. Vill man låta bli att minska sina utsläpp, till exempel genom satsningar på alternativ energi, så går det också bra.
”Tror inte man ansöker om utträde”
Donald Trump har också lovat nya satsningar på såväl kolenergi som skiffergas, så kallad ”fracking” där berggrund spräcks för att utvinna fossil gas. Den här typen av satsningar på fossil energi kommer sannolikt att få USA att hamna långt från utlovade målsättningar.
Om och i så fall hur snabbt USA kan komma att lämna hela eller delar av FN:s klimatarbete råder det däremot delade meningar om bland experterna som SVT talat med.
– Jag tror inte man kommer ansöka om utträde från Parisavtalet, eftersom det tar fyra år från att avtalet ratificerades tills man kan gå ur. Om de lämnar in ansökan om utträde så tar det nästan till mandatperioden är slut innan utträdet går igenom. Och då är det enklare att strunta i avtalet bara, för det finns ändå ingen sanktionsmekanism så att man kan straffas när man struntar i allt, säger Björn-Ola Linnér.
Kan lämna alla klimatavtalen på ett enda år
Men andra källor som SVT pratat med tror att Trump kommer att gå längre, och att han kan ta ett snabbspår ut ur FN:s klimatarbete. Om USA ansöker om utträde ur hela FN:s klimatarbete, den så kallade Klimatkonventionen som skapades 1992, så kan man lämna såväl Parisavtalet som alla andra klimatavtal på bara ett år.
– Jag tror absolut att han kan välja att lämna hela klimatkonventionen. För honom innebär FN:s klimatarbete ingenting som han är mån om att vara en del av, säger en person som var med i den svenska delegationen vid Parismötet till SVT.
Enligt personen finns en övertro på att Trump vill undvika att skada USA:s anseende. Om Trump vill ta ett snabbspår ur hela klimatarbetet, kan USA alltså krypa ut genom bakdörren på bara ett år.
Dominoeffekt
Klimatforskaren Björn-Ola Linnér tror däremot inte att detta blir verklighet utan nöjer sig med att konstatera att oavsett om USA lämnar avtalen så kommer Trump se till att skapa en dominoeffekt, genom att andra länder inte heller kommer att bidra med några väsentliga summor till FN:s omställningsfonder för klimatet.
– Tanken efter Parismötet om klimatet var att bygga vidare på det med mer långtgående ambitioner. Men nu gäller det snarare att försöka behålla de ambitioner vi har. Det är dåligt det här, men jag vill egentligen inte skicka ut signalen att det är kört, det känns inte rätt. Vi måste visa upp att det händer mycket positiva saker inom klimatarbetet. Men man kan inte sticka under stol med att det här är det värsta som hänt FN:s klimatarbete på många år, säger klimatprofessorn Björn-Ola Linnér.