Nobelpristagaren Francis Crick – en av dna-spiralens upptäckare – presenterade en bokstavligt talat lysande idé under en föreläsning för precis tjugo år sedan. Han föreslog att forskare skulle satsa på att genförändra olika typer av nervceller i hjärnan på levande försöksdjur så att cellerna kan styras med ljus.

Då var det science fiction. I dag finns metoden i hundratals laboratorier runt om i världen, även Sverige. 

Möss blev fjärrstyrda

Den amerikanske psykiatern Karl Deisseroth lyckades föra in en gen från ljuskänsliga alger i nervceller hos möss. Med hjälp av laserstrålar via en fiberkabel in i huvudet kunde han sedan styra utvalda nervceller – och därmed mössens beteende.

Metoden kallas optogenetik och har kastat nytt ljus över vad som händer i hjärnan hos försöksdjur när de visar tecken på att vara rädda, arga, sexuellt attraherade och mycket annat.

Om dagens pris går till den så kallade optogenetiken blir Karl Deisseroth en av mottagarna. Bland övriga namn finns österrikaren Gero Miesenböck (som varit forskare vid Umeå universitet under några månader) och tysken Ernst Bamberg.

Tvättmaskinen startar under sömnen 

En möjlig pristagare inom ett helt annat område är danskan Maiken Nedergaard. Hon har upptäckt att hjärnan gör sig av med skadliga slaggprodukter med hjälp av något hon kallar för det glymfatiska systemet – ett slags inbyggd tvättmaskin som startar när man somnar. 

Upptäckten är viktig eftersom skadliga proteiner samlas i hjärnan hos människor med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Huntingtons och Parkinsons sjukdom.

Minihjärnor odlas i provrör

Ett bekymmer för hjärnforskare är att de sällan får tillgång till hjärnvävnad från levande människor. Det är relativt enkelt att ta prover från hud, muskler och många andra vävnader. Att borra hål i någons skalle för att ta ett prov från hjärnan är som regel omöjligt av etiska skäl.

Men forskning om stamceller har gjort det möjligt att använda mänskliga stamceller till att odla “minihjärnor” i provrör. Dessa så kallade organoider ger nya möjligheter att testa läkemedel mot hjärnsjukdomar.

Experimenten kräver inga försöksdjur. Däremot har de lett till en seriös diskussion om huruvida de odlade minihjärnorna kan bli så avancerade att de får ett medvetande. I så fall, anser vissa, måste forskare ta hänsyn till deras eventuella lidande. Ett Nobelpris inom detta område skulle kunna gå till nederländaren Hans Clevers.

I dag klockan 11.30 får vi veta vem som får priset.