Fler ansöker om att byta juridiskt kön

Uppdaterad 5 augusti 2017

Publicerad 5 augusti 2017

Antalet personer som korrigerar sitt kön ökar och få av dem ångrar en korrigering. Dessutom ansöker fler personer om att få byta juridiskt kön.

Antalet personer som får diagnosen könsdysfori ökar markant, alltså personer som inte identifierar sig med de kön de fått vid födseln. Särskilt stor är ökningen bland barn och unga.

Dessutom ansöker fler personer om att få byta juridiskt kön. Förra året ansökte 289 personer om att byta juridiskt kön, vilket är en ökning från 2015 då det kom in 207 ansökningar till Socialstyrelsens rättsliga råd.

LÄS MER: Många transpersoner i Sverige känner sig utsatta

Störst ökning efter 2012

Från 2012 till 2013 ökade antalet ansökningar med 107 stycken.

– Det beror på att fram till 2012 var man tvungen att vara steril och indirekt tvungen att vilja genomgå underlivskirurgi. Då var det många personer som väntade, säger Cecilia Dhejne överläkare och klinisk sexolog på Karolinska universitetssjukhuset.

1 juli 2013 togs kravet om tvångssterilisering bort för personer som vill byta juridiskt kön.

LÄS MER: Tvångsteriliserade transpersoner ska ersättas

Färre ångrar könskorrigering

Andelen personer som ångrar att de genomgått en könskorrigering minskar, det visar Cecilia Dhejne i en ny avhandling.

Under perioden 1960-2010 var det totalt 2 procent över hela landet som ångrade sin kirurgiska behandling. Den sista tioårsperioden var antalet ångeransökningar bara 0,3 procent.

– Vi tror att det beror på en kombination av att behandlingarna har blivit bättre i sig och kanske att det är lite enklare att vara transperson i dag, säger Cecilia Dhejne överläkaren och klinisk sexolog som ligger bakom avhandlingen.

LÄS MER: Britterna ska själva få välja sin könstillhörighet

Behövs mer kunskap i vården

Cecilia Dhejne understryker att det behövs mer kunskap inom alla delar av vården i och med att antalet personer med könsdysfori ökar.

Till Karolinska universitetssjukhusets mottagning för andrologi, sexualmedicin och transmedicin (Anova) remitterades ungefär 20 personer i början av 2000-talet. Förra året var samma siffra 350.

– Just nu har vi tyvärr långa väntetider för de som vill börja, och för en del könsbekräftande behandlingar på grund av att det ökar så mycket, säger Cecilia Dhejne.

I dag är väntetiden för utredning och behandling på Anova ungefär åtta månader.

LÄS MER: Alex föddes i en pojkes kropp men lever nu som kvinna

Könsdysfori och könsbyte

Byte av juridiskt kön

För att byta juridiskt kön måste man göra en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd.

2016: 289 ansökningar

2015: 207 ansökningar

2014: 194 ansökningar

2013: 167 ansökningar

2012: 60 ansökningar

Könsdysfori

Könsinkongruens innebär att en persons könsidentitet är en annan än det kön personen ursprungligen registrerats som (födelsekön).
Könsdysfori är ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet.
Könsdysfori har inget med sexuell läggning att göra.
För att erbjudas behandling inom den offentliga sjukvården krävs en medicinsk diagnos. För att fastställa en diagnos krävs en utredning vid något av de specialiserade teamen för könsdysfori i Sverige.
De senaste åren har mottagningen Anova haft en 30-50-procentig ökning av remisser per år.

Källa: Karolinska universitetssjukhuset, Socialstyrelsen och 1177

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vetenskap