Vi kan förvänta oss fler giftiga algblomningar i ett varmare klimat, enligt forskare som denna vecka samlats i Göteborg för att diskutera klimatförändringens effekter på skadliga algblomningar. Foto: Maja Suslin/TT

Fler giftalger med varmare klimat

Publicerad

Vi kan förvänta oss fler blågröna giftalger i Östersjön och nya, skadliga arter i Västerhavet när klimatet blir varmare. Värmeälskande, giftproducerande alger har redan intagit nya havsområden i olika delar av världen.

Säg algblomningar och de flesta svenskar tänker på den gulgröna soppa som numera regelbundet uppträder i Östersjön och i insjöar om sommaren och som effektivt sätter p för härliga bad. Särskilt när det är varmt och kvavt och man som mest behöver ett svalkande dopp, så blommar de blågröna algerna – som också kallas cyanobakterier – upp.

Algblomningar saboterar inte bara badvattnet och riskerar att förgifta badande hundar. Mikroskopiska, giftproducerande växtalger kan också tas upp av filtrerande musslor, som därigenom blir giftiga att äta. I år och förra året har Livsmedelsverket tillfälligt stoppat skörden av musslor längs svenska Västkusten för att växtalger av det giftproducerande släktet Alexandrium för första gången uppträtt i stora mängder.

Mer nederbörd gynnar giftalger

– När det gäller Östersjön är det sannolikt att vi får fler cyanobakterier som en effekt av varmare vatten och ökad nederbörd över land, vilket kommer att ge ett mer utsötat vatten. Cyanobakterier konkurrerar ofta ut andra växtplankton vid höga temperaturer och låga salthalter, säger algblomningsforskaren Bengt Karlson.

Han arbetar vid SMHI i Göteborg, som denna vecka står som värd för en internationell forskningskonferens om klimatförändringarnas effekt på algblomningar, i samarbete med Göteborgs universitet.

– I Västerhavet förväntar vi oss att få in nya, varmvattenälskande arter när vattnet blir varmare, säger han.

– Ökad nederbörd innebär att skiktningen av vattnet kan förstärkas. Utsötat vatten lägger sig som ett lock ovanpå saltare vatten. Flera skadliga alger trivs i det så kallade språngskiktet mellan vattenlagren. Det gäller bland annat alger som kan skada fiskars gälar.

Stormar kan ge motsatt effekt

Exakt vilka effekterna blir är inte lätt att förutspå, eftersom olika klimateffekter påverkar algblomningarna i olika riktning. Enligt klimatmodellerna kan det också komma att bli blåsigare i Sverige, med fler stormar.

– Det rör om vattnet och försämrar skiktningen, vilket istället gynnar andra, ofarliga alger, säger Bengt Karlson.

Även i andra delar av världen ökar problemen med giftiga algblomningar.

– Vi ser redan i dag att en del giftiga alger finns på ställen där de inte fanns förut, sannolikt på grund av att det blivit varmare i vattnet, säger Bengt Karlson.

– Det har skett till exempel vid Kanarieöarna, i Medelhavet och vid Portugals södra kust. I stort sett alla länder som har mussel- och ostronodlingar har problem med gifter orsakade av algblomningar, säger Bengt Karlson.

Matförgiftning och andningssvårigheter

I Polynesien i Stilla havet har man stora problem med förgiftningar orsakade av den lilla dinoflagellaten Gambierdiscus toxicus. Dinoflagellaten lever fastsittande på större alger, som i sin tur betas av fiskar. Giftet ansamlas i näringskedjan och när människor sedan äter rovfiskar högre upp i kedjan drabbas de av våldsamma diarréer. Samma mikroskopiska alg har nu börjat ge problem även på Kanarieöarna.

En annan värmeälskande dinoflagellat, Ostreopsis, kan, om det blåser riktigt ordentligt, drabba människor som befinner sig på stranden. Det gift som algen producerar hamnar då i små vattendroppar i luften. När stora mängder av giftet hamnar i inandningsluften ger det astmaliknande andningssvårigheter. Det här har drabbat människor runt bland annat Medelhavet.

Ny övervakningsteknik

En viktig del av konferensen handlar om ny teknik, som tillåter en tätare och noggrannare miljöövervakning av de skadliga algblomningarna.

– Vi behöver höja frekvensen på mätningarna för att kunna fånga variationen i tid och rum, säger Bengt Karlson.

Ett exempel på nya hjälpmedel är kameraförsedda instrument som placeras ut i havet och som automatiskt räknar och fotograferar växtplankton. Genom automatisk bildanalys av de tiotusentals bilder som instrumenten genererar får forskarna information om artsammansättningen. Det kan komma att ersätta tidsödande mikroskopering av vattenprover, som forskarna själva måste hämta ute till havs och ta hem till laboratoriet.

– Vi kommer att låna ett sådant här instrument från USA och prova i närheten av en musselodling på Västkusten, säger Bengt Karlson.

Övergödning

Hur stora är egentligen klimatförändringens effekter på algblomningarna jämfört med övergödningen?

– När det gäller blågrönalger är övergödningen fortfarande det största problemet. Men de alger som förgiftar musslor trivs även i näringsfattigt vatten, så för dem kan klimateffekterna bli mer avgörande, säger Bengt Karlson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer