”Jag bor två kilometer från ett avloppsreningsverk och kan ibland inte ens öppna fönstret eftersom lukten är fruktansvärd” säger Santiago Marco som är en av de spanska forskarna som utformat den elektroniska näsan i ett pressmeddelande.
”Näsan” är i själva verket en dator som blivit upplärt att känna igen stank, och som kopplats till en drönare med en maskin som kan fånga in olika ämnen i luften. Syftet är att kartlägga exakt vart och vid vilken tidpunkt en utsläppskälla ger ifrån sig som värst lukt för att snabbare åtgärda problemet.
– Vid ett reningsverk så finns många utsläppskällor och det kan vara svårt att veta vilken som bidrar till lukten. Den här drönaren kan flyga runt och göra mätningar av ämnen vid skorstenarna och på så sätt lokalisera luktkällan. Då kan man fokusera att förbättra reningsprocessen just där, säger Jonas Olofsson som är professor i psykologi och forskar om luktsinnet vid Stockholms universitet.
Fungerar nästan som en mänsklig näsa
E-näsan är kopplad till en drönare och kan mäta och övervaka koncentrationer av olika ämnen med hjälp av artificiell intelligens. För att känna igen ämnena blev den tränad genom att få ”lukta” på stickande kemikalier som ammoniak, svavelväte och svaveldioxid – vilket motsvarar lukten av ruttna ägg, urin och brända tändstickor. Maskinen tränades även på vissa doftfria ämnen som koldioxid som kan vara av intresse av andra anledningar när man mäter utsläpp från anläggningar.
Träningen genomfördes med en mänsklig referensgrupp för att e-näsan skulle likna en så mänsklig näsa som möjligt.
– Besvärande lukt är en väldigt individuell upplevelse, och objektiva mätningar kan inte fånga de subjektiva besvär som vissa upplever, säger Jonas Olofsson.
Studien gjordes i Spanien vid Institutet för bioteknik i Katalonien och har publicerats i tidsskriften iScience.