Delstat efter delstat legaliserar cannabis för medicinsk bruk i USA just nu och i två delstater är cannabisbruk tillåtet även för nöjeskonsumtion. Men många forskare menar att den nya attityden baseras på helt andra faktorer än ökade kunskaper om själva drogen och dess effekter.
– Visst, allt fler intresserar sig för vad vi gör, säger Matthew Smith som forskar i psykiatri och beteendevetenskap vid Northwestern university i Chicago och under de senaste åren allt mer fokuserat på cannabis effekter på hjärnan. Men forskning rör sig långsammare än politik och besluten som nu fattas bygger inte nya forskningsresultat, utan på att politikerna följer opinionen, säger han.
Lägre IQ
En vanlig farhåga bland cannabiskritiska forskare är att legalisering ska leda till en generation av unga som har svårare med inlärning och kreativitet.
En mycket känd studie gjord i Nya Zealand har kopplat tidigt cannabisbruk till lägre IQ senare i livet.
Forskarna använde sig av data från den så kallade Dunedin studien, där 1037 personer följdes från födseln i början av 70-talet och fram till året de fyllde 38 år. I studien fick deltagarna göra neuropsykologiska tester som 13 åringar och återigen som 38 åringar.
Varje person blev på så sätt sin egen kontrollperson och man kunde följa hur deras resultat förändrats på 20 år. Personer som inte brukat cannabis fick i genomsnitt något högre resultat på IQ-testen som vuxna än vad de presterat som barn. Men för cannabismissbrukarna var mönstret ett annat. De uppvisade i stället IQ försämringar motsvarande 6 IQ-poäng i genomsnitt.
Det visade sig alltså att kraftigt cannabisbruk som unga ledde till sämre intellektuella prestationer senare i livet och resultaten kvarstod även efter att man räknat bort andra tänkbara förklaringar som utbildningsnivå och sociala förutsättningar. Inte ens de försökspersoner som först missbrukat men sedan slutat med det uppvisade samma provresultat som dem som inte missbrukat cannabis.
Koppling till arbetsminne
Matthew Smith och kollegorna på Northwestern university har fokuserat på hur frekvent cannabisrökande under tonåren påverkar hjärnans utveckling. Framför allt vill man studera cannabis effekter på arbetsminnet.
Matthew Smith menar att cannabismissbrukare kan få svårare att minnas i närtid och att det påverkar deras förmåga att lära sig nya saker och just därför är den här aspekten särskilt intressant att studera hos unga. Men det har inte gjort honom populär i ett land där opinionen kring cannabis risker har svängt. Allt fler menar att cannabis inte medför några särskilda risker.
Matthew Smith får många brev med kritik av folk som inte gillar hans forskning och han väger därför sina ord på guldvåg.
Han betonar flera gånger att han är forskare och jobbar med att samla in data och själv inte tar ställning till om vuxna ska röka marijuana eller inte. Men han följer noga alla nya studier som kommer just nu.
Till exempel har andra forskare visat på vissa typer av förändringar av hjärnans struktur bland människor som röker mycket cannabis. Bland annat har man visat hur den grå substansen minskar när man missbrukar cannabis.
Arbetsminne och schizofreni
Nyligen publicerade Matthew Smith och hans grupp en egen studie där de tittat närmare på thalamus, hjärnans omkopplingsstation där nya intryck bearbetas.
Just där har schizofrena ofta skador. Nu har Matthew Smith upptäckt samma fenomen hos en liten grupp ungdomar som använt mycket cannabis. Ungdomarna hade drabbats av cannabis use disorder (CUD) och när deras hjärnor avbildats kunde man konstatera förändrade områden i de delar av hjärnan som kallas stiratium, globus pallidus och thalamus. Det fanns en tydlig koppling mellan kraftiga förändringar i de delarna och problem med arbetsminnet.
I studien jämfördes också schizofrena som hade en historia av cannabismissbruk med schizofrena som inte hade något känt missbruk. Båda grupperna hade förändringar i de här områdena, men de var förstärkta hos cannabisbrukarna.
Vad orsakar vad?
Det skulle kunna vara så att den som har de här förändringarna är mer benägna att utveckla schizofreni eller börja missbruka cannabis och inte tvärtom att bruket gett skadorna. Matthew Smith håller med:
– Ja, vi har sett ett samband mellan de här förändringarna, inte bevisat hur de uppkommit. Men det som talar för att cannabisen orsakat detta är dock att ju tidigare ungdomarna startat sitt missbruk desto större är förändringarna. Det behövs fler och mer långtgående studier för att helt säkert fastställa att förändringarna orsakats av cannabismissbruket.
Matthew Smith upptäckte också att 90 procent av cannabisbrukarna med schizofreni i studien hade börjat röka cannabis före sjukdomen bröt ut. Han tolkar det som att den som håller på att utveckla schizofreni kan få förvärrade symptom av cannabisbruk.
Matthew Smiths intresse för de här delarna av hjärnan, schizofreni och cannabisbruk började när han studerade schizofrena och deras familjer och tyckte sig se att syskon till schizofrena verkade ha större risk att missbruka droger.
I en tidigare studie konstaterade han sedan att såväl schizofrena själva som deras syskon har högre risk att drabbas av sjukdomar relaterade till cannabis- eller alkoholmissbruk.
– Om jag hade någon schizofren i min familj skulle jag vara försiktig med att använda droger själv, säger Matthew Smith.
Rökning bara ibland
Men är det verkligen skadligt att röka lite grann bara då och då, om man själv är frisk?
Det studerar forskarna i Chicago just nu. För även om legaliseringen är i full gång saknar forskarna svar på många vetenskapliga frågor som har med cannabisbruk att göra. Matthew Smith tycker att forskarvärlden sammanvägt just nu vet för lite för att bedöma drogens farlighet.
Halten THC i cannabis har förändrats kraftigt på senare tid och hur den nya mer koncentrerade cannabisen påverkar hjärnan är svårt att bedöma än så länge.
– Jag avstår själv från att röka, säger han. För jag tycker att utifrån vad vi vet idag är det för stor risk att cannabis påverkar mina akademiska prestationer. Jag tycker att forskningresultaten kring cannabis och hjärnan är tillräckligt starka för att fatta det beslutet för mig själv.