– Säg att du hoppar över en natts sömn så att du förlorar åtta timmar, du kan inte sova sexton timmar nästa natt. Men det som händer är att du sover tillbaka all djupsömn du har förlorat, säger John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Den förlorade djupsömnen sovs ikapp nästkommande natt.

– Skulle du haft 90 minuters djupsömn i vanliga fall, då skulle du haft 180 minuters djupsömn nästa natt, säger John Axelsson.

Djupsömnen tas igen, men REM-sömnen är svårare att få tillbaka. Under denna typ av sömn stiger andningsfrekvensen, hjärtfrekvensen och blodtrycket. Hjärnan är nästan lika aktiv som när vi är vakna, och det är i det här stadiet vi drömmer som mest. Känslomässiga händelser från dagen bearbetas.

– För att man då ska reagera mindre starkt och mer funktionsmässigt nästa gång, då gör man det bättre om man får mycket REM-sömn efteråt, säger John Axelsson.

REM-sömnen är viktig för att hålla ordning på känslolivet, och med ett underskott riskerar vi att bli lättstötta och vresiga.

Mer om sömn och drömmar i programmet Vetenskapsstudion denna vecka – ett specialprogram om just hur sömnen påverkar oss: lördag 7/10 klockan 9 på SVT Play, eller måndag 9/10 på Kunskapskanalen.