Datan om personers intressen finns lagrade hos företag som Facebook och Google. ”Det används i huvudsak för riktad reklam, men det går att använda till så mycket mer”, säger dataanalytikern Daniel Gillblad. Foto: TT

Forskare: ”Datorn känner dig bättre än din egen familj”

Uppdaterad
Publicerad

Nu har ett datorprogram tagits fram som avslöjar din personlighet baserat på vad du gillar på Facebook.
– Det här är bara början, säger en svensk dataanalytiker som menar att delar av våra liv ligger i händerna på stora företag.

Brukar du trycka på ”gilla-knappen” på saker du tycker om på Facebook? Då berättar du något om dig själv som en dator kan använda för att ta reda på vilken personlighetstyp du är.

Och den gör det till och med bättre än många anhöriga.

Det kom forskare vid Psychometrics Centre vid Cambridge fram till i en studie som gjordes på 86.220 frivilliga, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Mäter olika personlighetsdrag

Personerna fick svara på hundra enkätfrågor om sin personlighet, och sedan jämförde ett datorprogram svaren med vad personerna hade valt att gilla med en så kallad ”like”, på det sociala mediet Facebook.

Karaktärsdragen bedömdes efter femfaktorteorin, som ofta används som ett personlighetstest inför bland annat anställningar.

Testet mäter fem olika personlighetsdrag som psykologerna menar kunna ge en mer komplett bild av en människas personlighet, nämligen hur öppen, samvetsgrann, extrovert, empatisk och neurotisk en person är.

Bara partnern kan gissa bättre än datorn

Hade datorn tillräckligt många likes att tillgå kunde den gissa en persons karaktärsdrag bättre än vad anhöriga kunde göra, och antalet ”likes” som krävdes för detta berodde på vilken slags relation det rörde sig om.

Det krävdes bara tio likes för att datorn skulle göra bättre bedömningar än en arbetskamrat, medan det tog 70 likes för datorn att besegra en vän eller rumskamrat.

För familjemedlemmar krävdes det 150 likes, och datorns största utmanare var personens maka eller make. Där krävdes det i genomsnitt 300 likes innan datorn stod som segrare.

Den genomsnittlige Facebook-användaren har enligt studien gjort 227 likes under sin tid på det sociala mediet, så i nuläget är det bara partnern som oftare ”känner” en person bättre än datorn.

”Interaktionen från science fiction-filmer inom räckhåll”

Men antalet likes som personer gör på Facebook ökar stadigt. Därför resonerar forskarna att den här typen av AI har potential att känna oss bättre än de som står oss närmast.

– I denna kontext är interaktionen mellan människa och dator som beskrivs i science fiction-filmer inom räckhåll, säger Wu Youyou, vid Psychometrics Centre vid Cambridge.

Daniel Gillblad, dataanalytiker och forskningsledare vid forskningsinstitutet SICS i Kista, säger att det här kan få konsekvenser.

– Redan nu har man sett historier om folk som sorterats bort från jobbintervjuer för att de syns på bilder där de varit fulla och festat. Det här är ett signifikant nästa steg om det sker i stor skala, säger han.

Forskare: ”Vågar inte svara på vad som sker i nuläget”

Han menar att Facebook kan utnyttja kunskapen för att bygga nya tjänster.

– De skulle kunna erbjuda datan till arbetsgivare och andra som vill veta mer om en person. Hur mycket de gör i nuläget vågar jag inte svara på, men det är en tänkbar typ av tilläggstjänst.

Information finns just nu bara hos ett fåtal aktörer.

– Det är inte många som har den här typen av data. Det är Facebook och Google som sitter på det. I någon mening är en del av våra liv i händerna på ett fåtal stora företag, säger Daniel Gillblad.

Kan utnyttjas från båda håll

Han tror att privatpersoner på sikt kan lära sig att utnyttja detta.

– Även om en dator lyckas bättre på just det här så är människor inte dumma.

– Tittar man på många som lever ett liv online så presenterar de en väl vald bild av sig själva. Det är inte konstigt att man vill sälja in sig på det viset.

Nästa steg är enligt Daniel Gillblad att människor kommer lära sig hur de bäst ska ”uttrycka” sig i likes, för att bli så attraktiva som möjligt online.

– Jag vet inte om det är dåligt eller bra, men rent spontant kan man känna att det är jobbigt att leva efter att försöka presentera en gångbar bild av sig själv som är bra för personens chanser på arbetsmarknaden.

”Påverkar lagstiftning, policy och politik”

Han säger att datorns analysförmåga motiverar nya förhållningssätt.

– I många lägen ser företag ett värde i denna typ av information. Och det är inte bara ett tekniskt problem, det här rör lagstiftning, policy och politik.

Daniel Gillblad säger att det är en bra idé att börja titta på att ge användare mer kontroll över vilken information deras aktivitet på nätet lämnar efter sig.

– Det är nog ingen som förklarat för folk att det kan användas för att bestämma vilken typ av människa du är. Det är inte klart för alla.

En början på något nytt

De brittiska forskarna säger att de hoppas att ”konsumenter, utvecklare och policy-makare tacklar utmaningarna genom att stödja lagar och teknologier som skyddar privatlivet, och ger användare full kontroll över sina digitala fotspår.”

– Det skriver jag helt och hållet under på, säger Daniel Gillblad, som menar att det här bara är början.

– Det här är en enkel datatyp, analyserat med en inte alltför komplicerad algoritm. Kombinerar man sådan data kan man använda det till väldigt mycket.

Problem om all data samlas

Hindret mot det just nu är att datan ligger på olika ställen.

– En del finns hos Facebook, en del hos Google, annat hos mobiloperatören, och ingen vill just nu dela med sig av detta till ett enda ställe.

Men potentialen finns där.

– När datakällor kan kombineras, då kan man bygga väldigt bra bilder av människors vanor. Vissa företag har hyfsad koll på oss redan, men det används i huvudsak för riktad reklam. Det går att använda till så mycket mer.

Så frågan är: Vad säger datorn om dig, när du väljer att ”gilla” denna artikel?

Kommentar:

Per Carlbring, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet har två invändningar mot artikeln.

– En viktig aspekt är att vännerna uttalade sig om försökspersonerna med enbart tio kryssfrågor. Det tror jag inte gemene man förstår och det påverkar ju ganska mycket hur man tolkar detta.

Han säger också att självuppskattade personlighetstest ofta skiljer sig åt resultatmässigt från gång till gång.

– Reliabiliteten är inte lika hög som vid ett intelligenstest. Det vill säga att man får olika ”personligheter” även om det bara gått en månad mellan mätningar.

Per Carlbring anser ändå att studien är ”mycket intressant”, och har skrivit en ingående artikel om studien här.

Undersökningen

Visa

Sakerna som personen valde att gilla på Facebook kategoriserades under de fem olika karaktärsdragen i personlighetstestet. Gillade en person till exempel ”Salvador Dali” eller ”meditation” gav datorn personen ett högre värde på skalan som bedömde ”öppenhet”. Detta vägdes sedan samman, och jämfördes med ett personlighetstest som personen utfört.

Därefter testade man datorns resultat mot samma typ av bedömningar, fast utförd av den berörda personens anhöriga.

Så här många likes behövde datorn analysera innan den gissade bättre än de anhöriga:

Maka/make: 300 st

Familjemedlemmar: 150 st

Rumskamrat: 70 st

Vän: 70 st

Kollega: 10 st

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer