Uppsalaforskarnas studie, som pekar på att mjölk kan ha skadliga effekter, slogs upp stort på löpsedlar och blev en snackis i sociala medier. På Vetenskapens världs Facebook-sida gick diskussionen varm. Många uppgav att de var trötta på mediernas rapportering om hälsolarm.

Studien fick även kritik från de som ifrågasatte forskningens upplägg, som till exempel hälsobloggen Träna Styrka. Kritiken är riktad mot att mjölkstudien är en så kallad observationsstudie.

De 105 000 personerna som ingick i studien hade själva fått uppge sin mjölkkonsumtion, och sedan jämförde forskarna detta med statistik över dödsfall och benbrott och såg att det fanns ett samband.

Möjliga förväxlingar måste tas i beräkning

Orsak och verkan – att det verkligen är mjölkdrickandet i sig som orsakar dödlighet och benbrott – går inte att otvivelaktigt bevisa på det här viset. När det gäller epidemiologiska studier, där bland annat livsstil och födointag kopplas till sjukdomsförlopp, måste man alltid ta förväxlingsfaktorer i beräkning.

– Ett klassiskt exempel på det är när man tidigt såg att personer som drack mycket kaffe fick cancer, säger Axel Carlsson, epidemiolog på Karolinska institutet.

– Sedan lade man in rökning i bilden, och förstod att rökare i högre grad dricker kaffe än andra. Det var alltså inte kaffedrickandet som orsakade cancern, utan det fanns istället en samvariation med rökningen, säger han.

Han menar att det inte går att utesluta att detsamma gäller med mjölkstudien.

– Men jag har väldigt svårt att se att det skulle vara så i det här fallet, att mjölkdrickare i högre utsträckning skulle syssla med något skadligt, för den här studien är mycket välgjord, säger Axel Carlsson.

Han nämner att Uppsalaforskarna tog ett flertal förväxlingsfaktorer i beräkning, som bland annat kaloriintag och ekonomisk status.

Resultaten gick att upprepa

– Ett annat viktigt kriterium är att man kan påvisa en reproducerbar effekt, alltså att man observerar något i mer än en grupp människor. Och det har forskarna gjort här, eftersom man såg sambanden i två olika stora studier, en på män och en på kvinnor.

– De har också sett en ”dose effect”, att ju mer mjölk som dricks, desto mer ökar riskerna.

– Och deras hypotes om att det är mjölksockret som ligger bakom stöds även av att intag av syrade mejeriprodukter där laktosen brutits ner, som yoghurt och ost, inte ledde till samma effekter

I dagarna har också forskare vid Lunds universitet publicerat en studie gjord på mjölkforskning, vars resultat visar att laktosintoleranta drabbas av cancer i mindre utsträckning än sina familjemedlemmar.

– De här individerna undviker mjölkprodukter, och då blir de mindre drabbade. Det talar också för att den första studien har rätt, säger Axel Carlsson.

”Kunskap om tobak baseras också på observationsstudier”

Men även lundforskarnas studie var en observationsstudie, som inte kan leda i bevis att det är just mjölken som ligger bakom cancerrisken. För att göra det krävs en experimentell studie, där personer på förhand lottas in i grupper som ska inta olika mängder av mjölkprodukter, och sedan följs under många år.

– Skulle man göra det hade det kostat svindlande belopp och tagit många år, säger Axel Carlsson.

– Jag vill absolut inte jämföra mjölk med tobak, men där finns det en parallell. Idag accepterar vi rökning som något skadligt, och den kunskapen baserar vi på just sådana här observationella data, säger han.

Uppsalaforskarna själva har i sin studie reserverat sig för att det krävs uppföljande forskning som bekräftar sambanden.

Se inslaget om mjölkstudien i Vetenskapens värld, ikväll klockan 20.00.