Ryktet som hade snurrat ett tag i forskarvärlden visade sig vara sant. En grupp forskare vid Sun Yat–sen universitetet i Guangzhou har ”reparerat” ett mänskligt embryo. Genombrottet skedde i mars i år och beskrevs nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Under ledning av forskaren Junjiu Huang lyckades man ta bort den gen som ger upphov till den ärftliga blodsjukdomen beta–thalessemi. Sjukdomen, som beror på förändringar i arvsmassan leder blodbrist och organförstoring och är i vissa fall dödlig.
Forskarna tog 86 ägg från en lokal fertilitetsklinik, som ansågs för dåliga för att befruktas och sedan sättas in i livmodern efter provrörsbefruktning. Därefter befruktades äggen med två spermier, vilket ska förhindrat dem från att utvecklats till foster.
Försöket avbröts
Enligt forskarna ska dock endast en bråkdel av de genmodifierade embryona fortsatt att delas efter att arvsmassan förändrats. Tekniken är ännu outvecklad och anses därför allt för osäker i dagsläget och därför avbröts projektet.
– Om man vill genomföra detta med normala embryon måsta man ha en exakthet på nära hundra procent. Vi anser att tekniken är i dess linda och därför valde vi att avbryta försöken, säger forskningsledaren Junjiu Huang till Nature.
De etiska aspekterna av den här typen av forskning är minst sagt omdiskuterade. Ett argument som brukar framföras är att man inte i nuläget inte kan överblicka vad händer då en människa som fötts med modifierad arvsmassa senare i livet får egna barn.
Ofta kontroversiellt
Det har dock skett en kraftig attitydförändring mot forskning på livets beståndsdelar. Redan på 1960–talet lyckades den brittiske forskaren Robert Edwards befrukta ett mänskligt ägg utanför kroppen.
Hans forskning, som senare banade vägen för provrörsbefruktningar var dock kraftigt kritiserad på 1960–talet. 1978 föddes det första barnet efter en assisterad befruktning och Edwards tilldelades nobelpriset i medicin 2010. I dag lever miljontals barn som fötts efter behandlingar baserade på hans forskning.
Efter Edwards arbete har forskningen fortsatt på de allra minsta delarna av mänskligt liv. I dag anses exempelvis stamcellsforskning, som bygger på embryon som blivit över från provrörsbefruktningar, viktigt för att förstå och förhindra ärftliga sjukdomar.
Stamcellerna är dock livsodugliga vilket skapat stort motstånd bland konservativa grupper, främst i USA.
I exempelvis Storbritannien är det lagligt att skanna embryon för att upptäcka sjukdomar och man kan också välja bort dem vid en assisterad befruktning. Men den tekniken som de kinesiska forskarna använt är dock förbjuden på många håll i världen.
”Svårt att bromsa”
Aleksandr Giwercman, professor i molekylärmedicinsk reproduktionsforskning vid Lunds Universitet är inte förvånad över de kinesiska forskarnas arbete, och han drar paralleller till Edwards forskning på 1960–talet.
– Jag skulle inte bli förvånad om tekniken går vidare. Personligen så tror jag att den blir svår att bromsa. Så har det varit inom andra delar av forskningen, säger Giwercman till SVT Nyheter.
George Daly, stamcellsbiolog vid det ansedda Harvarduniversitetet i Boston säger till tidningen Nature att detta enligt honom är första gången man modifierat gener på ett embryo. Enligt honom är forskarnas arbete lika bandbrytande som farligt.
– Deras forskning bör ses som en kraftig varning för de som tror att tekniken är redo att för att genomföra tester i syfte att utplåna ärftliga sjukdomar, säger Daly.