Kor rapar och fiser metangas – som är en av de stora klimatbovarna. Minskad köttproduktion är något som kan hjälpa till ordentligt mot klimathotet. Foto: TT

Köttskatt mot klimatutsläpp

Publicerad

Genom att äta mindre kött, slänga mindre mat och effektivisera storjordbruket kan vi minska de globala klimatutsläppen från jordbruk med närmare 90 procent till år 2030 enligt en sammanfattande forskningsrapport. Svensk forskare vill införa köttskatt för att minska klimatpåverkan.

Det globala jordbruket står idag för en femtedel av de klimatutsläpp som orsakar klimatförändringarna.

Enligt en sammanfattande forskningsrapport gjord av amerikanska miljöorganisationer kan rätt åtgärder från världens regeringar minska utsläppen från jordbruket globalt med upp till 90 procent fram till år 2030. 

Det motsvarar lika stor minskning av klimatutsläpp som om alla världens bilar skulle tas bort, enligt rapportens författare.

Detta uppnås framförallt om vi lyckas få människor att äta mindre rött kött och slänga mindre mat i USA, Kina och Europa – men också om storjordbruket i Sydamerika och Kina blir mer effektivt, enligt rapporten.

– Siffror som de här måste alltid beaktas med stor försiktighet. Men det som är annorlunda och bra med denna rapport är att den tydligt pekar på behovet på att ändra konsumtionsvanorna, säger Elin Röös, som forskar kring livmedlens miljöpåverkan vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Mindre kött = färre rapar

Kring 70 procent av alla klimatutsläpp från jordbruket kommer från uppfödning av kor, får och andra betesdjur. Större delen av dessa utsläpp kommer från idisslarnas rapar och fisar – metangas bildas när de brutit ner sin mat i magen.

Om vi köper mindre kött från idisslare så minskar efterfrågan på köttet och på så vis minskar uppfödningen av köttdjuren – och det innebär i sin tur färre metangasutsläpp.

Vi har ju alla hört att det inte heller är särskilt bra för hälsan att äta för mycket rött kött – men ändå så minskar inte konsumtionen – så frågan är hur vi ändrar på våra konsumtionsmönster?

Enligt miljöforskare Elin Röös är lösningen att införa en skatt på kött och andra klimatbelastande livsmedel:

– Ska man komma någonvart på allvar så behövs ekonomiska styrmedel – idag ger vi tvärt om ekonomiskt stöd till animalieproduktion i Sverige – det är helt fel riktning, säger Elin Röös.

Enligt Elin Röös är det enklast i nuläget införa en sådan skatt på nationsnivå i Sverige – men det bästa vore naturligtvis om det kunde införas en global konsumtionsskatt på klimatbealstande livsmedel.

– Det bör forskas mer kring hur en sån skatt skulle kunna se ut – det skulle också kunna innefatta exempelvis ost, som också är resurskrävande, säger Elin Röös.

Problem med köttskatt

Men Jan Wärnbäck, ansvarig för jordbrukfrågor vid Världsnaturfonden i Sverige menar att en riktad konsumtionsskatt är problematisk:

– En rak skatt på nötkött tror jag skulle vara svår, det blir lätt att man straffar bort det som är bra då.

Miljöaspekten av att ha betande kor ute i landskapet skulle komma i kläm om man införde en slags köttskatt, eftersom den skulle drabba all köttproduktion, enligt Jan Wärnbäck. Kor som betar på ängar är mycket värdefullt för den biologiska mångfalden i Sverige:

 – Det blir konstigt att beskatta tjurar som bara står i stall och kor som går och betar fritt i landskapet på samma sätt.

Enligt statistik från SCB har vi här i Sverige lyckats minska våra klimatutsläpp från jordbruket de senaste 20. År 1990 släppte jordbruket ut 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (metan och lustgas). 2011 var utsläppen 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppen har minskat tack vare mindre användning av konstgödsel men också för att det finns färre kor i landet. Men detta är inte bara bra eftersom vi istället importerar hälften av allt nötkött och på så vis bara flyttar på utsläppen till andra delar av världen.

– Vi borde äta mindre kött, men när vi äter bör vi välja kött från kor som betat naturbetesmarker i Sverige säger Jan Wärnbäck.

Mer effektivitet

Att ändra på konsumtionsmönster globalt kan fram till år 2030 mer än halvera de globala utsläppen från jordbruket enligt den nya jordbruksrapporten.

Resten av de reducerade utsläppen kan framförallt uppnås om länder som Brasilien blir mer effektiva i sin uppfödning av nötkreatur – det tar exempelvis dubbelt så lång tid för brasilianska kor att uppnå slaktvikt som amerikanska. Det innebär att korna hinner släppa ut dubbelt mycket metangasutsläpp under sin livstid.

I Kina handlar det framförallt om att minska på sin stora användning av handelsgödsel som kräver stor energi att framställa och därmed ökade klimatutsläpp.

Fel fokus från FN

Forskarna bakom den nya jordbruksrapporten menar att FN:s klimatpanel IPCC inte lägger tillräckligt med fokus på just jordbrukets del av de globala utsläppen och vad som kan göras för att förhindra det. Detta med tanke på att jordbrukets klimatutsläpp är i samma storlek som de sammanlagda utsläppen från transportsektorn.

– Det är inte mitt intryck, men det kan hända att det finns argument för det, vi försöker vara försiktiga med uttalanden, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och en av författarna bakom FN:s senaste klimatrapport.

När IPCC nyligen släppte den tredje delrapporten, som handlade om hur beslutsfattare världen över borde agera inför klimathotet, så var fokus främst på energisektorn – satsningar på kärnkraft, naturgas och lagring av koldioxid ska hjälpa oss ifrån en allt för hög medeltemperatur inom det här århundradet enligt klimatpanelen.

Jordbruket läggs samman med skogsbruk och övrig landanvändning i ett av rapportens 16 kapitel. Energisystem, transport, byggnader och industri har alla egna kapitel.

Enligt Thomas Sterner är det mycket svårare att mäta just jordbrukets utsläpp i jämförelse med exempelvis transporter som ger direkta koldioxidutsläpp.

– Bilister koldioxidutsläpp till exempel är exakt ekvivalent med hur mycket bilar som kör. Det är svårare att mäta och i andra steget svårare att styra jordbrukets utsläpp, säger Thomas Sterner.

Ett förslag som står i IPCC-rapporten om att minska jordbrukets utsläpp är att ändra på jordbruksmetoden för att odla i ris i Kina – stor fördel klimatmässigt vore att vattna risfälten istället för att dränka dem i vatten.

– Men det är mycket svårt att styra miljontals småbönder i Kina. Det kräver stora förändringar i människors kultur och vanor och smak, säger Thomas Sterner.

Källor:
Rapporten ”Strategies for mitigating climate change in agriculture” lägger fram ett 12-punktsprogram för rekommenderade åtgärder världen över som kan minska klimatutsläpp från jordbruket radikalt till 2030.

Rapporten är gjord av de amerikanska miljöorganisationerna Climate focus och California environmental associates. Rapporten har sammanfattat en stor del av den forskning som finns på området jordbruk och klimatförändringar.

Tredje delrapporten från FN:s klimatpanel finns här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer