Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och hennes kollegor har forskat kring vad som händer med klimatet vid ett kärnvapenkrig. I exemplet de arbetat med är det krig mellan Indien och Pakistan, där hundra kärnvapen i samma storlek som det vid Hiroshima exploderar.

Jämfört med dagens modernare kärnvapen är Hiroshimabomben att betrakta som en ovanligt liten atombomb, med ungefär samma sprängkraft som man tror att Nordkorea har i de kärnvapen man hittills lyckats färdigställa. Forskarna beskriver detta som ett begränsat kärnvapenkrig.

Brandrök hindrar solen

Så vad händer då med klimatet när de här hundra bomberna exploderar? Det brinner så kraftigt att röken som bildas hindrar solens ljus, vilket leder till att det blir kallare på jordens yta.

– Vid ett kärnvapenkrig tänker man sig att bomber sprängs på en viss höjd. Det blir då en så stor värmevåg att det tänds eld på marken. Det brinner med väldigt hög värme och det blir väldigt mycket rök, säger Gunilla Svensson.

När rökpartiklar från kärnvapenkriget kommer högt upp i atmosfären börjar de spridas med vindar över hela jorden. Partiklarna kan då absorbera solstrålar eller reflektera dem ut i rymden igen.

– Vid båda exemplen kommer mindre solstrålar ned till ytan och det blir kallare vid ytan, säger Gunilla Svensson.

Effekt på klimatet

Om det blir någon effekt på klimatet eller inte beror till stor del på vad och hur mycket som kan brinna där bomben sprängs. Kärnvapen som exploderar över hav sänker inte temperaturen på samma sätt.

– Om kriget pågår där ingenting kan brinna, då blir det ingen sån här effekt. Men det gör det i regel, speciellt där människor bor, säger Gunilla Svensson.

En enda bomb har inga större effekter på klimatet. Det bildas inte tillräckligt med rök som kan hindra solljuset.

– Det blir inte tillräckligt mycket bränder efter. Även om det var bränder efter Hiroshima så var det inte tillräckligt varma bränder, säger Gunilla Svensson.

Risk för livsmedelskris

Men vilka konsekvenser kan en atomvinter få för oss människor?

– När klimatet ändrar sig ändras också andra saker, såsom odlingssäsongen. Det är det som får de stora konsekvenserna, säger Gunilla Svensson.

Frosten kommer att fortsätta längre in på våren och det fryser tidigare på hösten, vilket kan leda till att grödor tar skada.

– Om man får missväxt i vissa regioner kommer det att bli livsmedelsbrist där, och det påverkar hur man handlar med mat. Då finns det risker för att det blir en global livsmedelskris, säger Gunilla Svensson.

Vetenskapsstudion denna vecka – ett specialprogram om kärnvapenhotet: lördag 30/9 klockan 9 på SVT Play, eller måndag 2/10 klockan 21.55 i Kunskapskanalen.