Bertil Marklund, professor i allmänmedicin, beskriver vad som händer när man drabbas av värmeslag. Foto: TT/Olle Kirchmeier

Forskaren: Detta händer med kroppen under en värmebölja

Publicerad

Sommarvärmen lägger i en ny växel runt om i södra Europa. Helgens prognos visar temperaturer på mellan 40 till 45 grader, på vissa håll till och med upp emot 50 grader. Men vad händer i människans kropp vid sådana temperaturer? Och hur vet man om man drabbats av värmeslag? SVT Nyheter har pratat med forskaren Bertil Marklund.

Enligt Bertil Marklund, professor i allmänmedicin vid Göteborgs universitet, är det två basala men viktiga saker man ska förstå om hur kroppen förhåller sig till varma temperaturer.

– Människans kropp har ett system som reglerar kroppsvärmen till 37 grader genom att vi svettas. När vi utsätts för höga temperaturer så svettas vi mer, säger Bertil Marklund.

Men det är inte bara höga temperaturer som påverkar kroppen, hög luftfuktighet driver på svettningen ännu mer.

Vätskeersättning med salter nödvändig

Vid ökad svettning förlorar kroppen både vätska och salter.

– Kroppen måste då kompensera för detta. Det räcker inte med att bara dricka vatten utan vi måste även få i oss vätskeersättning med dessa salter, säger Bertil Marklund.

Om personer inte lyckas få i sig vätska och salter tappar kroppen sin förmåga att styra sin temperatur, och man drabbas av värmeslag.

– Omtöcknad, yrsel och ett påverkat allmänt tillstånd är symptom på att man håller på att drabbas av värmeslag, säger Bertil Marklund.

Värmen kan upplevas som en smärta

Vid extrema temperaturer på mellan 45 till 50 grader så är det extra viktigt att tänka på att få i sig vätska. Men det kan till och med vara så att man bör försöka undvika att gå ut på dagen.

– Värmen som kommer in i södra Europa är ovanlig. Sådana temperaturer kan upplevas som en smärta – det kan stråla så pass mycket att det nästan är som att värmen slår emot en, säger Bertil Marklund.

Särskilt känsligt för barn och äldre

Två grupper som enligt Bertil Marklund bör passa sig extra i värmen är småbarn upp till fem år och äldre personer som är kroniskt sjuka.

– Små barn har svårt att svettas och därmed reglera temperaturen. För äldre sjuka blir värmen en belastning både för cirkulation och andning, säger han.

Råd vid värmebölja

  • Var uppmärksam på temperaturen. Risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd.
  • Drick mer än vanligt, vänta inte på törstkänsla. Undvik söta drycker eftersom de fungerar uttorkande. Ät gärna mat som innehåller mycket vätska, till exempel grönsaker och frukt.
  • Någon extra skiva saltgurka eller annan lätt saltad mat kan vara bra att äta för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt.
  • Undvik att dricka alkohol. Alkohol ökar risken för vätskebrist och påverkar nervsystemet så att det kan vara svårt att upptäcka tidiga symptom på värmepåverkan.
  • Försök att ordna en sval miljö. Vistas i bostadens svalaste rum. Sov gärna i källarrum. Vädra på natten när det är svalt och stäng ute värmen på dagen genom att dra för fönster med gardiner eller persienner. Sätt upp en termometer inomhus, gärna i alla rum.
  • Inomhustemperaturen kan skilja sig åt med flera grader i olika rum. Är temperaturen över 25 grader i rummet där du vistas bör du flytta till en svalare plats.
  • Svalka kroppen. En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken kan också svalka. Löst sittande kläder i bomull eller linne är svalare än åtsittande kläder i syntetmaterial.
  • Minska fysisk aktivitet. Undvik fysisk ansträngning dygnet runt.

 Källa: 1177 Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.