I dag presenterade regeringen hela forskningsbudgeten de kommande fyra åren. 13,6 miljarder i anslagshöjningar kommer att delas ut under perioden. Det kan jämföras med nästan sju miljarder i anslagshöjningar när den förra propositionen presenterades för fyra år sen.
– Vi gör en miljardsatsning och vi gör det eftersom forskning är utvecklingskraft och det är ett viktigt sätt att möta olika samhällsutmaningar, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S).
Nya program om kriminalitet och segregation
Två nya nationella forskningsprogram lanseras med syfte att minska brottslighet och segregation. 40 miljoner extra kommer att satsas på forskning om segregation och 124 miljoner extra kommer att satsas på forskning om kriminalitet de kommande fyra åren.
– Vi behöver veta mer om hur man bygger tryggare samhällen. Det är uppenbart att vi behöver mer forskningsbaserad kunskap om detta, säger Matilda Ernkrans (S), forskningsminister.
Behövs effektiva åtgärder mot brott
Jerzy Sarnecki, professor i kriminalitet vid Stockholms universitet håller med forskningsministern om att det krävs mer kunskap om brottslighet och välkomnar beskedet om anslagshöjningarna.
– Vi som har arbetat länge inom detta område tycker att det behövs mycket, mycket mer kunskap om kriminalitet och dess orsaker. Men kanske i ännu högre utsträckning behövs det kunskap om vad som är effektiva åtgärder mot brott. Sverige ligger långt efter andra länder på det här området.
Jerzy Sarnecki pekar på att det behövs mer tvärvetenskaplig forskning där socialtjänsten och skolan är inblandad för att förebygga brott.
– Vi kan vara hur effektiva som helst med att låsa in banditer som springer runt och skjuter på varandra på gator och torg. Det hjälper inte så länge vi inte stoppar återväxten i de kretsarna. Då behöver vi tidiga åtgärder på bred samhällsbasis, säger han.
Stor satsning på klimat
Även ett nytt nationellt forskningsprogram om hav och vatten kommer att instiftas. Och det nuvarande nationella forskningsprogrammet för klimat kommer att få 400 miljoner extra de kommande fyra åren.
– Klimatet är vår generations ödesfråga. Vi behöver mer kunskapsbaserad kunskap inte minst för att vi behöver en klimatomställning som inte lämnar någon efter. Därför gör vi en rejäl förstärkning, säger Matilda Ernkrans (S).
Vet vi inte tillräckligt om klimatet?
– Det finns fortfarande mycket vi inte vet och behöver lära oss mer om. Det finns stora osäkerheter kring framtida klimatförändring och vad som kan hända med klimatsystemet när vi går mot en varmare värld. Förståelsen om klimatsystemen och möjligheten att ta fram scenarier för framtiden – där finns det definitivt ett stort forskningsbehov, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Spela klippet ovan och hör kriminologen Jerzy Sarnecki förklara varför svensk kriminologiforskning är eftersatt.