Foto: Scanpix

Fuskanklagad professor frias

Publicerad

Den professor vid Göteborgs Universitet, som tidigare ansetts skyldig till fem fall av allvarligt forskningsfusk, frias nu från anklagelserna. Det meddelade Centrala etikprövningsnämnden vid lunchtid på onsdagen.

– Det är en stor lättnad, säger den nu friade professorn Suchitra Holgersson till SVT.  Jag har faktiskt inte fuskat.

Suchitra Holgersson anklagades för att ha förfalskat forskningsresultat av tre personer i sin forskargrupp på sin tidigare arbetsplats, Karolinska Institutet.

Har anklagats för mycket grovt forskningsfusk

När en expertgrupp på Vetenskapsrådet utredde fallet 2010 ställde de sig helt på forskargruppens sida och ansåg att Holgersson gjort sig skyldig till fyra fall av grovt forskningsfusk och även försökt sabotera utredningen genom att skicka in falska dokument. För detta ansågs hon vara skyldig även till mycket grovt forskningsfusk.

Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) är den myndighet som utreder forskningsfusk i Sverige och som nu granskat fallet igen. Dess ordförandande, Johan Munck, anser att bevisningen för att professorn ska ha fuskat inte är tillräcklig.

– Ord står mot ord. Vi har inte samma möjlighet som en domstol att bedöma vem som talar sanning, säger han.

Suchitra Holgersson säger att hela processen varit en mardröm.

– I fortsättningen hoppas jag, för forskarvärldens skull, att den här typen av utredningar hanetras på ett rättssäkert sätt, säger hon.

Hur tolkar du beslutet?

– Att Centrala etikprövningsnämnden har lyssnat på båda sidor innan de fattat ett beslut. Jag är mycket glad att de lyssnade på vad jag hade att säga, säger hon.

På Karolinska Institutet vill man ännu inte ge några kommentarer i ärendet. Men Dan Larhammar, en av de experter som för Vetenskapsrådets räkning utredde anklagelserna mot Suchitra Holgersson, är väldigt förvånad över dagens besked. Han är mycket kritisk till att Centrala etikprövningsnämnden bara träffat en part i målet, det vill säga Suchitra Holgersson, och inte de doktorander som anmälde henne.

– Det är djupt oroväckande att CEPN fattat ett beslut utan att intervjua alla parter i fallet. Med tanke på de allvarliga anklagelser Suchitra Holgersson själv riktat mot sina tidigare medarbetare så borde de också ha fått komma till tals, säger han.

Dan Larhammar är också mycket kritisk till att Centrala etikprövningsnämnden inte använt sig av oberoende sakkunniga i sin utredning. Hans bedömning är fortfarande att Holgersson gjort sig skyldig till mycket allvarligt forskningsfusk.

– Inget som framkommit i den nya utredningen gör att vi i den tidigare expertgruppen behöver ändra vår slutsats i det här fallet, säger han.

Lång konflikt

Det är en utdragen, omfattande och mycket infekterad konflikt som nu avgjorts.

På ena sidan står en grupp unga forskare på Karolinska Institutet som anklagat sin före detta chef och kollega för att fuska, liksom flera utomstående experter som anser att anklagelserna stämmer.

På andra sidan står en mycket framgångsrik professor med hela sin karriär på spel, uppbackad av sina nya kollegor vid Göteborgs Universitet, som har lagt ner stort personligt engagemang i fallet och kunnat peka på stora brister i hur utredningen kring det eventuella forskningsfusket gått till.

Anklagas för att ha förfalskat data

Allting började för fyra år sedan, då Suchitra Holgersson värvades från Karolinska Institutet (KI) till en professorstjänst vid Göteborgs Universitet. Tre personer i hennes forskargrupp vid KI började då berätta om det svåra arbetsklimatet i gruppen. Holgersson anklagades bland annat för att ha lagt till data från påhittade experiment i sina doktoranders manus, trots deras protester.

Karolinska Institutet utredde fallet internt och fann anklagelserna så allvarliga att en expertgrupp vid Vetenskapsrådet kopplades in på fallet. Hösten 2010 presenterades deras utredning som ställde sig helt på doktorandernas sida. Suchitra Holgersson ansågs ha gjort sig skyldig till grovt forskningsfusk i fyra fall, genom att ha fabricerat och förfalskat forskningsresultat. Dessutom anklagades hon för att medvetet ha försökt sabotera Vetenskapsrådets utredning genom att skicka in falska handlingar, och ansågs därför också skyldig till ett fall av mycket grovt forskningsfusk.

Anslag drogs in – hotades att sparkas

Eftersom Suchitra Holgersson enligt utredningen alltså fuskat i fem fall så drog Vetenskapsrådet och dess generaldirektör Pär Omling tillbaka hennes forskningsanslag. Göteborgs Universitet ansökte om att få avskeda henne – trots att Suchitra Holgersson fått mycket stort stöd bland sina nya kollegor som menar att hon dömts på förhand av en grupp experter som inte tagit hänsyn till omständigheter som talar till hennes fördel – bland annat att det pågått en allvarlig konflikt mellan Holgersson och en av doktoranderna som anmälde henne.

Men historien slutar inte där. En teknikblogg på nätet, Farad, började granska den enorma mängd dokument som utgör bevisningen mot Suchitra Holgersson och fann flera exempel på allvarligt pappersslarv hos Vetenskapsrådet. Bland annat hade dokument ankomststämplats ett år innan själva utredningen inleddes.

Vetenskapsrådet ändrade sig

När oredan blev känd för Vetenskapsrådets nye generaldirektör, Mille Milnert, så valde han till mångas förvåning att plötsligt dra tillbaka utredningen, ett beslut som kritiserades kraftigt av de experter som utrett anklagelserna. Suchitra Holgersson fick nu tillbaka sina forskningsanslag och Göteborgs Universitet hade inte längre några lagliga skäl för att avskeda henne.

Samtidigt var Mille Milnert noga med att påpeka i intervjuer att han inte alls tagit ställning till huruvida Suchitra Holgersson fuskat eller inte – bara att utredningen inte kan anses rättssäker på grund av allt pappersslarv. Istället blev det Centrala etikprövningsnämnden (CEPN), den myndighet som numera utreder forskningsfusk, som fick ta över fallet.

”Otillräckliga bevis”

Och vid lunchtid på onsdagen meddelade alltså CEPN sitt beslut, efter mindre än ett år av utredande.

Till skillnad från Vetenskapsrådets experter anser nämnden att Suchitra Holgerssons uppgifter är både rimliga och trovärdiga. De misstankar som riktats mot henne är inte tillräckligt välgrundande för att bevisa att hon fuskat, anser nämnden. Ord står mot ord.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer