Här sätter forskarna ut en av ställningarna med korallfragment. Foto: Lisbeth Jonsson

Försöker rädda vårt sista korallrev

Uppdaterad
Publicerad

Det finns bara ett korallrev kvar i Sveriges vatten idag och även det riskerar att dö ut. Nu hämtas norska koraller till revet i ett försök att rädda det som räddas kan.

Säckenrevet är ett kallvattenrev i Kosterfjorden och är uppbyggt av vår enda revbyggande korallart – ögonkorallen. Och precis som alla andra korallrev är den här platsen, bokstavligt talat, livsviktig för en mängd olika djur och växter.

– Det är extremt sorgligt att det här ekosytemet som tagit årtusenden att forma är på väg att dö – tillsammans med många unika arter. Det är en katastrof för sveriges biologiska mångfald, säger marinbiologen och forskaren Mikael Dahl.

Skadlig trålning och övergödning

Fjärrstyrda undervattenfarkoster håller koll på revet och med hjälp av dem kan forskarna se hur till exempel förbjuden trålning efter fisk och övergödningen – rester från bland annat avlopp och jordbruket – skadar korallerna. Svenska Artdatabanken tar i sin rödlista upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och varför arterna är hotade.

– Rödlistningsbedömningen är idag under kategorin akut hotat. Säckenrevet har varit skyddat i över tio år från trålning men åverkan från trålning har observerats ett flertal gånger efter det, säger Mikael Dahl.

Eftersom Säckenrevet är vårt sista korallrev ökade man skyddet genom att utnämna området till Sveriges första marina nationalpark för tre år sedan. Men det är fortfarande i så pass dåligt skick att den biologiska mångfalden är mycket lägre här än vad något annat rev av denna art har uppvisat.

Norska larver

Så, för en tid sen, när tidskriften Coral Reefs publicerade en ny studie, väcktes nytt hopp för Säckenrevet. Studien innehöll en förklaring till varför revet inte återhämtar sig på naturlig väg. Resultaten visade att korallerna inte nås av larver från norska rev i närheten, vilket forskarna länge hade hoppats på. Det förstörda korallrevet är helt beroende av nya larver för att kunna återhämta sig och nu när forskarna vet att nya gener från andra rev inte når fram så kan de hjälpa till.

– Det här innebär att det är väldigt osannolikt att det svenska revet kommer att återhämta sig på naturlig väg utan det krävs en aktiv insats för att trygga revets fortsatta överlevnad, säger Mikael Dahl som ledde studien.

Stor räddningsinsats

Nu har svenska forskare dragit igång ett projekt för där man hjälper revet genom att hämta friska koraller från norska vatten. Först kontrolleras de norska släktingarna så att de genetiskt passar Säckenrevet och sedan placeras de ut på det i det 300-500 kvadratmeter stora området i Kosterfjorden, som fortfarande täcks av koraller.

Efter flytten är det bara att hålla tummarna för att korallerna har överlevt det här ovanliga ingreppet så att de kan föröka sig. När det gäller koraller så sker det i så fall dels genom en sexuell reproduktion och dels en asexuell förökning – korallerna klonar sig för att bygga upp revet igen.

Koraller äldre än pyramiderna

Studien i Coral Reefs visade också att ögonkoraller överlevt under flera millennier. De äldsta man lyckats hitta hittills är runt 6200 år gamla och finns i Norge, men forskarna tror att det finns många äldre här.

– Det är med andra ord inte bara reven i sig som kan bli väldigt gamla utan det är faktiskt samma individer som lever där idag som etablerade sig där strax efter att inlandsisen försvann från området. Dessa korallindivider har alltså levt där nere i mörkret sedan långt innan faraonerna byggde sina pyramider, säger Mikael Dahl.

Ögonkorallen och Säckenrevet

Ögonkorallen kräver marin miljö med stabil hög salthalt och låg vattentemperatur året om. I Sverige finns bara de förutsättningarna i norra delen utav Bohuslän där djupvatten från Atlanten leds in genom den Norska rännan.

Säckenrevet breder ut sig på ett område som är 5000 kvadratmeter men idag finns det bara levande koraller på ett område omkring 300-500 kvadratmeter stort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.