Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Hon försvarade svensk narkotikapolitik – bytte sida

Christina Gynnå Oguz. Foto: TT

Hon jobbade länge med svensk narkotikapolitik på absoluta toppnivå – i dag vill Christina Gynnå Oguz avkriminalisera bruket av narkotika och är starkt kritisk till en politik som hon menar står handfallen inför rekordhöga narkotikarelaterade dödsfall.

– Det är dubbelt så många människor som dör i överdoser varje år jämfört med i trafiken. Säg mig någon annan grupp människor i vårt land där man skulle förbigå det med tystnad, säger hon till SVT Nyheter.

Christina Gynnå Oguz har tung erfarenhet i ämnet. Hon har tidigare arbetat som departementsråd i Socialdepartementet med ansvar för narkotikafrågor.

Hon har även arbetat internationellt, bland annat på FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå i Wien och som dess Afghanistanchef. Hon har också varit svensk delegationsledare i FN:s narkotikakommission och lett EU-samarbetet mot narkotika under Sveriges två EU-ordförandeskap.

”Har rannsakat mig själv”

Det är bland annat den rekordhöga svenska narkotikadödligheten som fått henne att regera.

– Jag trodde på den svenska politiken så länge den var offensiv och satsade stort på prevention, vård och behandling. I dag har jag rannsakat min egen inställning och kan inte tiga still.

Christina Gynnå Oguz håller också med Flavia Pansieri, FN:s biträdande högkommissarie för mänskliga rättigheter, om den kritik som tidigare i veckan riktades mot den svenska narkotikapolitiken.

– Jag tycker rapporten var väldigt intressant och det är väldigt bra att mänskliga rättigheter tas upp i det här sammanhanget.

Avkriminalisering viktig fråga

En del av rapporten från FN-kontoret för mänskliga rättigheter handlar om avkriminalisering av droganvändandet och vad det skulle innebära för människors vilja och möjlighet att söka vård för sitt missbruk.

Och just detta är en fråga som Christina Gynnå Oguz tycker måste lyftas från politiskt håll.

– Kriminalisering av eget bruk är faktiskt ett undantag från FN:s narkotikakonventioner. Droganvändning ska enligt konventionerna inte bekämpas med straff utan genom prevention, vård och behandling. Sen ska också tillgängligheten kontrolleras, men det måste finnas en balans.   

Polisen prioriterar användare – inte langare

Sedan 1988 har det i Sverige varit kriminellt att bruka narkotika, och 1993 kom en straffskärpning, då fängelse i högts sex månader infördes i straffskalan för eget bruk. En effekt av detta var att polisen nu fick möjlighet att ta urin- och blodprov på människor som misstänktes ha narkotika i kroppen.

– Man bestämde sig för att det var en god idé att via en polisiär strategi nå människor som missbrukade narkotika, säger Christina Gynnå Oguz.

I en BRÅ-rapport från 2000, som utvärderade kriminaliseringens effekter, pekade man dock på en rad problem med den nya lagen, till exempel på att polisen i stor utsträckning prioriterade ringa narkotikabrott bland unga, samtidigt som den grövre narkotikabrottsligheten fick allt mindre uppmärksamhet.

– Det som händer om en ung människa döms för ringa narkotikabrott är att man får en prick i belastningsregistret, vilket kan ge problem om man ska söka körkortstillstånd eller jobba på exempelvis en förskola. Detta kan innebära allvarliga konsekvenser för en ung människas möjlighet att forma sitt liv.

”Vården nedprioriterad”

Christina Gynnå Oguz säger också att den som behöver ska få vård, men att det i dag enligt henne är väldigt få platser som har någon organiserad verksamhet som tar hand om ungdomar och hjälper dem i ett tidigt skede av missbruk.

– Det har varit en politisk nedprioritering av den här delen.

Att avkriminalisera det egna bruket, som bland annat delar av FN som WHO och UNAIDS rekommenderar, är inte samma sak som en legalisering.

En legalisering skulle till exempel innebära att narkotika skulle kunna säljas fritt eller på ett liknande sätt som alkohol eller tobak.

En avkriminalisering däremot, betyder att det inte får säljas fritt och att det fortfarande bara får användas i medicinskt syfte, men att den som använder narkotikan inte begår ett brott.

Narkotikaproblemet skulle då alltså ses som en fråga för vården och socialtjänsten och inte för polis och rättsväsende, som i stället ska lägga resurser på organiserad brottslighet och människorna som framställer narkotika.   

– Samhället bör i stället hjälpa personen att få stödinsatser eller vård om det handlar om ett narkotikaberoende. Dessutom ska man ge realistisk och vetenskapligt grundad information som ett led i det förebyggande arbetet.

”Inte liberaliseringsvåg utan verklighetsanpassning”

Christina Gynnå Oguz tror dock inte att en avkriminalisering kommer att ske i Sverige inom de närmaste åren.

– Trots att debatten fått ett visst uppsving har politikerna varit nästan helt tysta. Men verkligheten kommer att springa ifatt Sverige, särskilt som vi inte presterar bättre resultat. Det är ju bara att slå upp statistiken och ska vi ha trovärdighet i internationella sammanhang måste vi ha något att visa upp.

– Ju mer fakta vi har desto bättre blir vi på att analysera vad som går snett. Jag skulle inte vilja kalla detta en liberaliseringsvåg utan en verklighetsanpassning.

Hon menar också att det finns en ekonomisk vinst i en avkriminalisering, även om den inte är helt enkel att överblicka.

– Man flyttar inte pengar hur som helst mellan myndigheter så det är inte så enkelt som att bara ta från polisen och ge till skola och socialtjänst. Men både polis och domstolsväsendet lägger i dag mycket pengar på att hantera dessa brott och polisens resurser skulle till exempel kunna läggas på brottslighet högre upp i kedjan, som narkotikasmuggling.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.

Den svenska narkotikadödligheten

Mer i ämnet