Bilder ur Vetenskapens värld. Foto: Montage: Anders Nord, SVT VetenskapVisa alla (4)
Visa alla (4)

Förutsåg framtiden för 2000 år sedan

Publicerad

Den här korroderade bronsklumpen är ett av de mest fantastiska arkeologiska fynd som någonsin gjorts. Det är resterna av en liten mekanism som konstruerades för 2 000 år sedan i antikens Grekland och som kan förutsäga framtiden.

År 1901 dök några tvättsvampsdykare på ett skeppsvrak som innehöll det största skattfyndet någonsin från antikens Grekland. De fann ovärderliga bronsskulpturer och en mängd lämningar runt skeppet, men där fanns också ett av de mest förbryllande och komplicerade föremålen från den antika världen – inte större än en bärbar dator.

– Om man inte hade funnit den då så finns det inte en chans att någon hade trott att den skulle kunna existera. Den är bara för komplicerad, säger matematikern Tony Freeth.

Antikythera-mekanismen

– Den här mekanismen skulle vara häpnadsväckande även om den hade varit mindre listig än den är, säger Alexander Jones, professor i antikens historia.

Antikythera-mekanismen fanns ombord på en överlastad romersk galär som gick till botten utanför den grekiska ön Antikythera för 2 000 år sedan.

Konstruktionen har gått sönder och det som återstår är några rostiga bronsklumpar. Men i dem har forskarna upptäckt en mekanism med en mängd små kugghjul som slagit vetenskapshistorikerna med häpnad.

Världens första dator

– En forskare i antikens grekland hade uppfunnit en märkvärdig mekanism. Han hade kommit på ett sätt att använda kugghjul i brons för att kartlägga månens komplexa rörelser, och förmodligen alla planeternas banor också. Det var en uppfinning av ett verkligt geni, säger Tony Freeth.

Långt senare skulle Antikythera-mekanismen komma att kallas världens första analoga dator.

Olika forskare hade tidigare studerat mekanismen och försökt förstå sig på den men aldrig lyckats fullt ut. Nu försökte man med en ny teknik. För att kunna undersöka den ömtåliga kvarlevan från antiken och se hur den såg ut inuti byggde man en speciell röntgenmaskin.

Såg in i en ny värld

Olika fragment av Antikythera-mekanismen fick snurra runt på en skiva i maskinen samtidigt som den tog tusentals röntgenbilder. En dator satte sedan samman bilderna till en digital 3D-bild av mekanismen.

– Det var helt fantastiskt att se den första bilden. Det var som en helt ny värld som öppnade sig för oss. Jag bestämde mig för att göra en digital modell av Antikythera-mekanismen för att försöka förstå bättre hur den fungerade, säger Tony Freeth.

En överraskande upptäckt

Det är anmärkningsvärt hur mycket som får plats i en så pass liten mekanism. Alla kugghjul sitter i lager så nära att de nästan borde bromsa varandra. Forskarna kunde se 27 olika kugghjul, men förmodligen hade det tidigare funnits 50 eller 60 kugghjul i hela mekanismen.

Med hjälp av den här mekanismen kunde man skåda in i framtiden och förutsäga sol- och månförmörkelser. Mekanismens kugghjul var så att säga datorns ”program”.

Kunde göra noggranna beräkningar

Forskarna hade upptäckt en så sofistikerad mekanism att man kom att kalla den för världens första dator. Den kunde inte bara förutsäga solförmörkelser årtionden i förväg och vilken tid på dagen eller natten de skulle inträffa, utan också i vilken riktning skuggan skulle falla och vilken färg förmörkelsen av solen eller månen skulle få.

– Det här kastar om alla våra idéer om vad de gamla grekerna var kapabla till. Det skriver om teknikens historia och berättar för oss att saker hände i det antika Grekland som vi inte hade en aning om, säger Tony Freeth.

– För de gamla grekerna hade förmörkelser en särskild betydelse. Astronomer kunde till exempel under en solförmörkelse fånga solen, månen och jorden i en perfekt rak linje, vilket hjälpte dem att mäta avstånd mellan himlakroppar, säger Alexander Jones.

Arkimedes uppfinning

Forskarna tror att den ursprungliga uppfinnaren av Antikythera-mekanismen måste vara Arkimedes – även om de mekanismer som han tillverkade förmodligen var större. Den som hittades på havets botten för hundra år sedan var liten, lätt och mobil. De gamla grekerna hade alltså lyckats klämma in nästan all sin kunskap om astronomi i en liten låda. På ett sätt lite som en dagens bärbara dator.

Med Antikythera-mekanismen kunde grekiska vetenskapsmän redan för 2.000 år sedan visa en kalender som följde månen och som förutspådde solförmörkelser. Och det vara bara på lådans baksida.

På framsidan kunde de visa universum som de uppfattade det. Med de då fem kända planeterna, solen och månen, och deras komplicerade rörelser över himlavalvet.

– Vi vet att det här samhället var födelseplatsen för den moderna konsten, arkitekturen och kulturen vi ser idag. Nu vet vi också att det antika Grekland var vaggan för dagens avancerade teknik, säger Tony Freeth.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer