Foto: SVT Design

Från legalisering till dödsstraff – droglagar runt om i världen

Publicerad

Världens länder hanterar narkotikafrågan olika. Här är några exempel som sticker ut.

Kanada 

När Justin Trudeau i höstas valdes till ny premiärminister var han tydlig med att han ville förändra landets narkotikapolitik radikalt. Trudeau har satt ihop en kommission som ska ta fram en plan för hur cannabis ska legaliseras och regleras i landet och Kanada blir därmed det första G7-landet att legalisera drogen.

Medborgare som använder cannabis ska inte straffas och den illegala marknaden ska göras vit. De som langar till minderåriga, säljer cannabis utanför den reglerade marknaden eller kör bil påverkade kommer dock att straffas hårt.

Iran

Iran är ett länderna i världen med högst andel narkotikamissbrukare och landets geopolitiska läge, mitt emellan Afghanistans opiumfält och marknaden i Västvärlden, har bidragit till att tillgången på narkotika alltid varit stor i landet. 2,2 miljoner av landets 80 miljoner invånare beräknas befinna sig i missbruk och antalet ökar varje år.

Irans narkotikapolitik är dock något av en paradox. Dels för man en mycket hård och repressiv politik och dödsstraffet används flitigt för narkotikabrottslingar, dels tillåter man en hel del progressiva idéer på behandlingssidan, bland annat genom sprututbyte och läkemedelsbehandling för opiatmissbrukare.

USA

Den amerikanska politiken har länge varit synonym med ”kriget mot drogerna” och starkt influerat övriga världen. I dag har dock flera delstater legaliserat och reglerat försäljningen av cannabis och man har gjort det av en rad olika skäl – alltifrån att man anser att cannabis är en lättare drog än alkohol till att människor inom politiken och rättsväsendet sett hur drakoniska droglagar slagit oproportionerligt mot minoriteter. Till exempel löper afroamerikanska män fem gånger högre risk att fängslas för narkotikabrottslighet än vita amerikaner. Detta trots att bruket inte skiljer sig nämnvärt mellan grupperna.

Den opioidepidemi som just nu härjar i USA har också fått flera politiker att inta en mer pragmatiska hållning kring skademinskande åtgärder. USA:s president Barack Obama sa till exempel nyligen att kampen mot narkotikaproblemet ska föras av sjukvården och inte rättsväsendet.

Portugal

2001 ändrade Portugal sin narkotikapolitik radikalt när man som första europeiska land avkriminaliserade innehav för eget bruk av alla droger. Drogerna i sig är fortfarande olagliga och försäljning och smuggling kan ge höga straff, men den som ertappas med en mindre mängd för eget bruk kan ges böter eller erbjudas behandling om man bedömer att personen är i riskzonen för missbruk. Att ha använt och innehavt små mängder illegal narkotika är alltså inget någon kan hamna i fängelse eller få en prick i brottsregistret för.

Sedan den nya lagen infördes har landets narkotikarelaterade dödlighet sjunkit stort och i dag handlar det om 3 dödsfall per miljon invånare. I Sverige är motsvarande siffra 70 dödsfall per miljon invånare, alltså mer än 20 gånger så stor. Antalet hivsmittade injektionsmissbrukare har också sjunkit rejält, från 1482 stycken år 2000 till 78 stycken 2013. Kritikernas löften om en explosion av nya droganvändare har inte heller infriats, snarare pekar mycket mot att droganvändandet snarare minskar.

Sverige

Internationellt ses den svenska narkotikapolitiken ofta som mycket repressiv. Bland annat har Sverige fått skarp kritik för sin narkotikapolitik av FN:s kontor för mänskliga rättigheter. Sedan 1988 har det varit kriminellt att använda narkotika för eget bruk och polisen har möjlighet att ta urin- och blodprov på människor som misstänks ha narkotika i kroppen.

De senaste året har dock ett visst retorikskifte, och till viss del även skifte i policy, skett. Nuvarande folkhälsominister Gabriel Wikström (S) har erkänt att Sverige misslyckats med delar av politiken och att något måste göras åt den mycket höga narkotikadödligheten och det problematiska missbruket, som i en internationell jämförelse är högt.

Ryssland

Ryssland har förklarat ”fullt krig mot drogerna” och landets över sju miljoner missbrukare har stora hälsoproblem. Dessutom dör 90.000 människor mellan 15-34 årligen i överdoser enligt landets narkotikamyndighet. Landet har världens högsta andel injektionsmissbrukare, 1,8 miljoner eller 2,29 procent av hela befolkningen. 90 procent av dessa lider av hepatit C.

En hiv-epidemi härjar också i Ryssland och 60 procent av hivinfektionerna sker via smittade nålar, enligt Human Rights Watch. Preventiva åtgärder saknas i princip helt och både sprututbytesprogram och substitutionsbehandling för opiatmissbrukare är förbjudna. De senaste fem åren har också 400.000 människor dömts till fängelse efter att ha ertappats med narkotika för eget bruk.

Uruguay

2013 blev Uruguay det första landet i världen att legalisera cannabis, och blev därmed också det första landet att bryta mot FN:s narkotikakonvention. Invånare kan nu odla upp till sex plantor för eget bruk och i år kommer försäljningen av statligt sanktionerad cannabis att starta på apotek runt om i landet. Dels vill landets regering separera cannabismarknaden från mer problematiska drogmissbruk, dels vill man slå undan benen för kriminella nätverk som profiterar på den illegala marknaden.    

Irland

Irland brottas med stora narkotikaproblem och i höstas meddelade den ansvariga ministern att man ska röra sig mot en avkriminalisering av innehavet av små mängder narkotika. ”Vi måste sluta att skambelägga missbrukare och börja hjälpa dom”, hette det bland annat. Landets största polisfack gav tummen upp för vad man kallade ”ett mer realistiskt förslag än att bara arrestera droganvändare på gatan”. I februari valde landet en ny regering och det är fortfarande oklart hur den kommer att gå vidare i frågan. 

Kina

Kina har några av världens hårdaste narkotikalagar. Landet avrättar flest människor i världen och narkotikabrott som smuggling tros ligga bakom en stor del av avrättningarna. Det handlar många gånger om fattiga och desperata människor, ofta kvinnor, som utnyttjas av brottssyndikat. Landet brottas alltjämt med ett brinnande narkotikaproblem och missbruksvården är eftersatt. Uppemot en halv miljon kineser tros befinna sig inom den statliga tvångsvården, som mer liknar arbetsläger

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Narkotikamöte i FN 2016

Mer i ämnet