Gamla klimatpengar får ny etikett

Uppdaterad
Publicerad

På måndagen inleddes FN:s årliga klimatförhandlingar i Qatars huvudstad Doha. Också det land som har världens högsta utsläpp av växthusgaser per capita. Mötet är det 18:e i ordningen och förhoppningen är att komma längre i förhandlingarna om ett globalt klimatavtal och större utsläppsminskningar. Men det är svårt att ena 193 länder, särskilt som de tidigare utlovade pengarna mest är gamla pengar i ny förpackning.

Året var 2009. Klimatfrågan var het och förhoppningarna stora om ett nytt globalt avtal när världens ledare möttes i Köpenhamn. Något klimatavtal blev det inte, men världens industriländer lovade att sätta av stora ekonomiska resurser till den klimatanpassning världens fattiga länder står inför. Pengarna skulle vara nya och additativa, de kallades för snabbstartspengar. Under åren 2010-2012 skulle 30 miljarder dollar finns på kontot.

– Det är inga nya pengar, det var ju det som var poängen. Det är bara biståndspengar som har fått ny etikett, det tycker jag är att luras, säger Svante Axelsson, generalsekreterare hos Naturskyddsföreningen.

Klimatmötet i Doha

Sverige ger 1 miljard per år

Den svenska regeringen beslutade att bidra med 1 miljard kronor årligen under fyra år på fattigare länders klimatomställning. Pengar som togs av ordinarie bistånd. Och inför nästa års budget sänker regeringen summan till 500 miljoner kronor.

– De specialdestinerade delen av biståndet som bara gick till klimatprojekt har gått ner, ja. Men samtidigt har volymen på det totala biståndet gått upp. Och vi måste ju se till att våra pengar både går till klimat- och fattigdomsbekämpning, för det hänger ju ihop, säger miljöminister Lena Ek (C) till SVT.

Bara 20 procent av pengarna når fram

Oavsett etikett på pengarna är det inte lätt att få en bild av vem som har betalat vad och hur mycket. Det är många länder, olika valutor, flera bankkonton. Hittills ser det ut som om 23,6 miljarder dollar betalats i snabbstartspengar. Hur mycket som nått fram? Ja, enligt en studie som The Guardian tagit del av, är det bara 20 procent av pengarna som går att lokalisera till ett tydligt mål.

– Pengar är viktiga för det handlar om förtroende. Om de rika länderna inte betalar vad de lovar går det inte förhandla vidare, menar Svante Axelsson. 

Nya målet: 100 miljarder dollar 2020

Snabbstartspengarna var ju bara en tillfällig lösning för att inge just förtroende och nu blickar många fram mot den gröna klimatfonden som förhoppningsvis ska göra allt både tydligare och enklare. År 2020 ska det finnas 100 miljarder dollar i den gröna fonden, det beslutades i Cancun 2010 och följdes upp i Durban 2011.

Men vägen dit är långtifrån klar. Det som hittills har skett är, i stort, att man har tillsatt en styrelse och bestämt att kontoret ska ligga i Sydkorea. Det här blir därför en av frågorna i Doha, vägen till finansiering av den gröna klimatfonden. En fond som behövande länder ska få söka pengar ur till klimatsatsningar och anpassningar.

Kyotoavtalet löper ut vid årsskiftet

Ännu mer fokus under COP18 kommer sannolikt att ligga på Kyotoavtalet, vilket löper ut nu vid årsskiftet. I Durban enades man om att avtalet ska förlängas, men några tydliga former finns inte i dag. Enligt Lena Ek kommer hon att lägga mycket fokus på just detta.

– Kyotoavtalet omfattar ju bara 15 procent av hela världens utsläpp av växthusgaser. Vi måste få fler att lova utsläppsminskningar och vara med på avtalet, säger hon till SVT.

Förhandlingarna fortsätter

Under förra COP-mötet öppnades också en dörr för ett globalt klimatavtal, den så kallade Durbanplattformen, som bland annat USA, Indien och Kina sa sig villiga att vara med på. Förhandlingarna om detta kommer att fortsätta i Doha och pågå fram till 2015. Avtalet ska sen träda i kraft 2020.

Förhandlingarna börjar i dag på tjänstemannanivå och nästa vecka ansluter makthavarna. Sista dagen för förhandlingarna är fredag den 7 december.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatmötet i Doha

Mer i ämnet