Forskarna analyserade generna hos 895 personer som hade dömts för olika brott i Finland. Brotten klassificerades från icke våldsamma förseelser, som rattonykterhet, till brottsrubriceringar som innefattade olika former av våld, som misshandel.

Samband

Det visade sig att det fanns ett samband mellan en viss gen, MAOA, och olika former av grov misshandel och dödligt våld. Framför allt i gruppen upprepade våldsförövare.

–Sambandet var starkt, eftersom det var statistiskt signifikant trots att vi undersökte färre än 1 000 personer, säger en av forskarna bakom studien, Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid Karolinska institutet.

I en annan studie kunde han och hans kollegor även se att en variant av en annan gen, CDH13, också påverkar risken för att begå våldsbrott.

Hos personer som inte hade dömts för våldsbrott fanns inte alls detta samband, vilket talar för att dessa genvarianter är kopplade till ett våldsamt beteende.

10 procent

Forskarna, som publicerar sina resultat i Molecular Psychiatry, beräknar att dessa gener står för 5-10 procent av alla våldsbrott.

– Om dessa genvarianter inte existerade skulle vi alltså ha upp till 10 procent färre våldsbrott, säger Jari Tiihonen.

Trots det anser han inte att resultatet bör användas för att hitta enskilda individer.

– Även om den relativa risken var kraftigt förhöjd, så var den absoluta risken fortfarande väldigt låg. De allra flesta som har dessa genvarianter begår alltså inte våldsbrott.

MAOA-genen ansvarar för omsättningen av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Hos personer som har den speciella genvarianten bryts substansen ner långsamt. Alkohol, amfetamin och kokain är droger som ökar mängden dopamin.

-Vi vet att det finns ett samband mellan dopamin och aggressivitet, så det här hjälper oss att förstå varför vissa, men inte andra, blir aggressiva av alkohol, säger Jari Tiihonen.