Se den gigantiska skeppsmasken från Filippinerna lämna sitt skal Foto: Marvin Altamia/PNAS

Ny art av skeppsmask har hittats i Filippinerna

Uppdaterad
Publicerad

En helt outforskad art av skeppsmaskar har nu hittats i Filippinerna. Den gigantiska, svarta, slemmiga varelsen fascinerar forskarna.

Den sällsynta gigantiska skeppsmasken kan bli hela 1,55 meter lång och sex centimeter i diameter. Men trots namnet är det ingen mask, den tillhör en familj med maskformade musslor. Den har två mycket små skalplåtar och är av arten Kuphus polythalamia.

Forskarna hittade fem stycken gigantiska skeppsmaskar i en lagun i Mindanao, Filippinerna. Deras resultat publiceras i National Academy of Sciences. Den stora skeppsmaskens liv fascinerar.

Lever i ett skal

Djuret lever omsluten av ett hårt skal som helt täcks av lera. Skalet är gjort av kalciumkarbonat, som blir till genom att den gigantiska skeppsmasken utsöndrar en substans. Till skalet skapar den ett lock för att skydda huvudet, locket absorberas sedan när djuret vill växa och borra sig längre ner i leran.

– Skalen är ganska vanliga, men vi har aldrig tidigare hittat ett levande djur inuti, säger Daniel Distel professor vid marina genbanken vid Northeastern University i USA.

Bakterier ”lagar” mat

Såhär ser den gigantiska skeppsmasken ut. Den borrar sig ner i leran och äter med öppningen vid huvudet. Med de två sifonerna på svansen tar den in och gör sig av med vatten. Foto: Marvin Altamia

Den här skeppsmasken lever på ett illaluktande ställe eftersom leran runt omkring ger ifrån sig vätesulfid, en gas som kommer från svavel. Man har tidigare känt till att den gigantiska skeppsmasken existerar men har inte hittat någon förrän nu.

Djuret äter väldigt sällan, istället förlitar den sig på bakterier som lever i gälarna och gör mat åt den. Som små kockar använder bakterierna vätesulfiden från leran som energi för att tillverkar kol som blir mat åt skeppsmasken.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.