Följ med på en bildresa till vår vackra, men hotade fjällvärld. Missa heller inte det svepande helikopterflygfotot i videon längre ner i artikeln. Foto: Per HolmlundVisa alla (11)
Visa alla (11)

Glaciärerna smälter

Publicerad

Bakom en ny lucka varje dag fram till jul ger Vetenskapens värld världshistoriens godaste karameller av häpnadsväckande upptäckter som har förändrat världen. Idag: Naturens mäktiga iskonst hotad.

Världens mest undersökta glaciär, Storglaciären i Kebnekaise, har förlorat 30 % av sin volym sedan 1910. År 1946 började de första vetenskapliga studierna göras. Sedan dess har man mätt tillskotten i form av vintersnö och förlusten av is i form av smältning, man har kartlagt isens inre, mätt vattentryck och på andra sätt lärt känna glaciären utan och innan.

Bara sedan 1946 har glaciären blivit nära 20 meter tunnare i genomsnitt och flera hundra meter kortare. De största förändringarna skedde mellan 1940 och 1950. Men under 80- och 90-talen växte faktiskt glaciären till följd av en kraftigt ökad nederbörd på vintern. Storglaciären blev då på tio år nära 5 meter tjockare i genomsnitt, men sedan mitten av 90-talen sker nu en obönhörlig tillbakagång.

All avsmältning kan inte skyllas på att människan förändrar klimatet. I början av seklet skedde avsmältningen säkert till följd av naturliga klimatförändringar. Men på senare tid är kopplingen tydligare till de klimatförändringar som anses vara skapade av människan. Det är främst de mildare somrarna som får glaciären att sakta krympa.

Om nuvarande klimat står sig kommer glaciären att bli tunnare för varje år. Men den kommer inte att helt smälta bort på mycket länge. Idag är isen 250 meter tjock i de övre partierna och där lägger sig uppåt 8-10 meter snö varje vinter.

Men i ett ännu längre perspektiv går vi med stor säkerhet mot en ny istid. Om tio tusen år kommer Storglaciären växa till och välla ut i Tarfaladalen, och hela Skandinavien kommer så småningom att täckas av en kilometertjock is.

Imorgon öppnas den sista kunskapsluckan här på svt.se/vetenskap.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kunskapsluckan

Mer i ämnet
Följ med på en bildresa till vår vackra, men hotade fjällvärld. Missa heller inte det svepande helikopterflygfotot i videon längre ner i artikeln. Foto: Per Holmlund
Storglaciären från Tarfaladalen år 1910 och 2010. Mellan 1910 och 1970 så minskade glaciären kraftigt. Men på 1980- och 90-talen ökade den i volym till följd av ökande vinternederbörd. Sedan mitten av 90-talet har emellertid alla svenska glaciärer blivit mindre. Foto: Fredrik Enquist och Per Holmlund
Räfflade hällar vid Stuorjekna. Foto: Per Holmlund
Kebnekaises sydtop – Sveriges än så länge högsta punkt – är också en glaciär.
Glaciärport på Salajekna.
Fronten av Salajekna – Sveriges största glaciär.
Ruotesglaciären i Sarek.
På femtio meters djup nere i en glaciärbrunn i Storglaciären.
Storglaciären, Isfallsglaciären och Kebnepakteglaciären rinner alla ner mot Tarfaladalen.
Salajekna med utsikt mot Norge.
Hoppet lever fortfarande att våra barnbarns barn kommer att få uppleva en sån här vy – här mot Kebnekaisemassivet från Kaskasatjåkka. Foto: Per Holmlund