Det var i en ny forskningsstudie bland 138 heterosexuella par som den något oväntade upptäckten gjordes. Alla paren väntade sitt första barn. Det intressanta var att männen och kvinnorna reagerade delvis olika fysiologiskt när de grälade.
Forskarna bad paren ett flertal gånger att under sex minuter diskutera ämnen som typiskt sett leder till dispyter, paren fick själva välja ämnen som de ansåg var problematiska i deras förhållande. Före, under och efter diskussionerna tog forskarna salivprov, och där mättes nivåerna av stresshormonet kortisol.
Det visade sig att männen konstant fick förhöjda nivåer av stresshormonet på grund av grälen. Ju mer fientliga yttranden som fälldes under grälet, desto längre tid tog det för deras kroppar att fysiologiskt återhämta sig till ett mindre stressdrabbat tillstånd. Det här fick ingen forskare att bli förvånad, eftersom stressande känslosamma meningsutbyten normalt fungerar så här.
Fientliga yttranden – bra för oroligas välbefinnande
Det mer överraskande var att kvinnorna inte fick förhöjda nivåer av stresshormonet på grund av fientliga yttranden under grälen. Ännu mer förvånande blev det när man tittade närmare på kroppens återhämtning efter grälet. Många av kvinnorna återhämtade sig till och med snabbare fysiologiskt ju mer fientliga yttranden som fällts under grälet.
– Många oroliga kvinnor kan uppleva den här vädringen av åsiktsskillnader som en bekräftelse på att bägge parter bryr sig om varandra, även om tonläget i diskussionen är hårt, menar forskaren Mark Feinberg som ledde forskningsstudien, när SVT ber om hans tolkning av det oväntade resultatet.
Att studien gjordes på gravida kvinnor gjorde också att deras kortisolnivåer redan vid diskussionernas start var höga – eftersom graviditet driver upp kortisolnivåerna till en högre nivå.
”Inställning till gräl kan påverkas av det här”
Så frågan är då vilka slutsatser man egentligen kan dra av resulatet. Vi ställde även den frågan till forskaren Mark Feinberg.
– Att män och kvinnor, åtminstone under graviditeten, kan svara på olika sätt till konflikter. Så par bör vara medvetna om att olika inställning till grälandet kan ha sin grund i fysiologiska stressreaktioner, hormonella mekanismer. Dessutom kan en allmän känsla av oro hos kvinnan spela in. Det vi sett här är hur män och kvinnor reagerar olika på konflikter på fysiologisk nivå, säger Mark Feinberg.
Forskarna har än så länge bara studerat de här effekterna på par som väntar sitt första barn, bland annat eftersom gräl under graviditeten är vanligt och har effekter på förhållandets framtid. Men man tänker nu att den här forskningen skulle kunna göras mer omfattande.
– Gräl i parförhållanden är dessutom en av de stora stressfaktorerna många av oss upplever på en daglig basis, säger Mark Feinberg.
Forskningsresultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften British Journal of Psychology.