Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I slutna inomhusmiljöer kan odlingarna kontrolleras noga. Spela videon för att se hur växterna kan special-designas för att smaka så bra som möjligt. Foto: Douglas Askelöf

Stor ökning av urbana inomhusodlingar i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Tomater odlade i en källarlokal eller sallad från ett höghus. I Sverige har den urbana odlingen ökat kraftigt och under de senaste fem åren har antal företag som odlar inomhus i våra städer mer än fördubblats.

I dag går det att odla nästan var som helst med hjälp av LED-lampor och speciell teknik. I vertikala odlingar kan grönsaker växa inomhus på höjden i hyllsystem med flera våningsplan. Förutom att urbana odlingar i våra städer kräver liten yta behövs inga långa livsmedelstransporter eller bekämpningsmedel eftersom de stängda rummen skyddar från ohyra.

– Om vi odlar i städerna får vi maten lite närmare konsumenterna. Vi kan få en året-runt-produktion så att vi får tillgång till färsk och nyttig mat hela året, säger Michael Martin som är forskare i hållbar produktion och konsumtion vid Svenska miljöinstitutet IVL och KTH.

Kraftig ökning av företag

I sin forskning har Michael Martin fört statistik över antal företag i Sverige som arbetar med inomhusodling och sett att det skett en stor ökning under de senaste åtta åren. Eftersom odlingssättet är relativt nytt har Jordbruksverket ännu inte fört någon statistik om urbana odlingar. Men år 2015 kunde Michael Martin se att det fanns två företag som jobbade med urban odling i Sverige. I år har han noterat att det finns minst 15 företag och bara under de senaste fem åren har antal företag fördubblats.

– Det finns i dag en stor produktion av grönsaker från urbana odlingar och det finns stora möjligheter att utöka den. Vi har mycket plats i våra städer som inte används till någonting, som man kan använda till odling, säger Michael Martin.

Öka livsmedelsproduktionen

På 1990-talet producerade vi 75 procent av Sveriges livsmedel inom landets gränser. I dag producerar vi endast hälften av all mat vi konsumerar. Nu driver Svenska miljöinstitutet IVL projekt kring stadsodling för att försöka hitta alternativa lösningar för att producera mer mat inom landet i framtiden. Michael Martin är involverad i flera av forskningsprojekten och hjälper företag i Stockholm att utveckla sina urbana odlingar. Målet är att göra inomhusodling resurssnålt, effektivt och hållbart.

– Vi tittar på odlingarnas hela miljöpåverkan från när man köper in material till när man levererar till konsumenter. Det går att göra systemen mer resurseffektiva genom att använda restavfall, ta hand om värmen och förbättra ljuset efter vad plantorna behöver, säger Michael Martin.

Drar mycket el

Men det finns nackdelar med inomhusodlingarna. Systemen kräver mycket elektricitet och allt går inte att odla inomhus i vertikala odlingssystem.

– Man kan inte odla basvaror som till exempel vete och ris. Det skulle kunna gå, men det tar för mycket energi och tid. Det vi odlar i dag är lite mer lyxvaror, som sallad och örter. Men det finns stor potential att odla annat också, som bär och baljväxter, säger Michael Martin.

Urban odling

Till stadsodlingar används ofta vertikala odlingssystem där plantor växer på höjd i hyllplan. Det som plantan växer i, till exempel jord, kallas för odlingsmedium. Det finns flera olika tekniker för att förse plantorna med vatten och näring.

I hydroponiska system används ingen jord till odlingarna. Växterna drivs upp i material som exempelvis torv eller kokosfibrer eller med rötterna hängandes fria. 

Växtodling som kombineras med fiskodling kallas för akvaponi. I ett slutet system används vattnet som fiskarna odlas i för att vattna växterna med.

I aeroponiska system odlas grödor i luften utan jord genom att man besprutar plantornas rötter med vatten och näring.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.