Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Myles Menz släpper iväg en dödskallesvärmare i skymningen. Spela videon för att se hur det går till. Foto: Christian Ziegler/Max Planck Institute of Animal Behavior

Han flyger med dödskallesvärmare över Alperna

Uppdaterad
Publicerad

För första gången har forskare lyckats sätta små radiosändare på dödskallesvärmare för att följa deras nattliga färd från södra Tyskland och söderut mot Afrika.

– Vad som överraskade oss var att de flög i så raka banor, även om de flög i stark motvind, säger zoologen Myles Menz.

Dödskallesvärmaren är en nattfjäril som på sommaren lägger sina ägg i Europa och sen migrerar till Afrika där den övervintrar. Den är lätt att känna igen eftersom den har ett märke som liknar en dödskalle på ryggen vilket har gjort den till en mytomspunnen insekt. Svärmaren blev känd genom 90-tals filmen ”När lammen tystnar” och den breder ut sina gula vingar på själva filmaffischen.

Radiosändare på ryggen

Nu är dödskallesvärmare den första nattliga insekt som biologer har lyckats följa efter för att kartlägga dess migrationsvägar. Biologer vid tyska Max Planck Institute for Animal Behavior klistrade fast små radiosändare på fjärilarnas ryggar. De släppte dem fria i södra Tyskland och kunde följa färden söderut från ett litet enmotorigt flygplan.

–  Vi flög med dem och kunde spåra dem var och en för sig när de flög över Alperna. En svärmare följde vi i nittio kilometer. När det blir ljust på morgonen landar de och sätter sig på en trädstam för att sova, säger Myles Menz som är zoolog vid Max Planck Institutet och som ledde experimentet.

Studien publicerades i veckans Science.

Rak riktning söderut

Experimentet visade att dödskallesvärmarna flög i oväntat raka banor vilket enligt Myles Menz är ovanligt för djur som flyger långa distanser.

När det blåste hårt flög de närmare marken för att bättre kontrollera vindbyarna. Då kan de också kompensera för vindriktningen. Blåser det till exempel hård sidovind styr de mot vinden för att inte driva åt fel håll. På så sätt håller de sin raka riktning söderut.  

–  Den här förmågan tyder på att dödskallesvärmarna har en sofistikerad magnetisk kompass som gör att de kan navigera så bra, säger Myles Menz.

Fortfarande stort mysterium

Det har gjorts många studier på flyttfåglar och migrerande insekter, men ännu har man inte listat ut hur den här magnetiska kompassen fungerar.

– Att ta reda på var det magnetiska sinnet sitter på de här djuren är fortfarande en av de stora utmaningarna för oss, säger Myles Menz.

Spela videon för att se när Myles Menz jobbar med dödskallesvärmarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.