Det var i fjol som benfynden gjordes på södra ön, men det är först nu som forskare vid Canterburymuseet i Nya Zeeland har analyserat benen. Fossilen har visat sig vara kvarlevor av en enorm pingvinart som levde i området under epoken paleocen, enligt AFP – Crossvallia waiparensis.
Jättepingvinen kunde väga uppemot 80 kilo, vilket är mer än dubbelt så mycket som kejsarpingvinen – som är den största pingvinen som finns i dag.
– Fyndet är viktigt eftersom den här rasen liknar ett annat fynd från en annan jättepingvin som hittades i Antarktis år 2 000. Det hjälper till att visa på ett samband mellan Nya Zeeland och Antarktis under den här epoken, säger Paul Scofield, curator på Canterburymuseet, till AP.
Han är också medförfattare till den artikel om fyndet som publicerats i Alcheringa: An Australasian Journal of Palaeontology.
”Bekräftar vår teori”
Paul Scofield säger att efter att dinosaurier, marina reptiler och gigantiska fiskar dött ut kunde pingviner växa i storlek. Jättepingvinen som nu upptäckts tros ha varit en av flera arter av gigantiska pingviner som frodades.
– Det här fyndet bekräftar återigen vår teori om att pingviner var mycket stora tidigt i sin utveckling, säger forskaren Vanesa de Pietri vid Canterburymuseet till AFP.
Det är ännu inte klarlagt varför de vingbeklädda jättarna till sist, även de, dog ut. Enligt forskarna kan det bero på framväxten av stora, havslevande konkurrenter som tandvalar och sälar.
Fler förhistoriska djur
Fynden följer en lång tradition av fossila kvarlevor från mycket stora förhistoriska fågeldjur i Nya Zeeland.
Förra veckan meddelade Canterburymuseet att man hittat ben från en gigantisk papegoja, nära en meter lång och runt 19 miljoner år gammal. Tidigare fynd har avslöjat existensen av en fyra meter hög moafågel och en örn med ett vingspann på tre meter, rapporterar AFP.