Här bildar de nyupptäckta planeterna en resonanskedja vilket innebär att de rör sig i takt med varandra på ett mycket ovanligt sätt. Foto: ESO/L Calçada

Nytt planetsystem hittat 200 ljusår bort i Vintergatan

Publicerad

Forskare i bland annat Sverige har hittat ett planetsystem, 200 ljusår bort i Vintergatan, där fem planeter rör sig i takt med varandra på ett ovanligt sätt.

För drygt ett år sedan sköts rymdteleskopet Cheops upp, med uppgift att söka så kallade ”exoplaneter” runt andra stjärnor. Över 4 000 sådana är kända, men Cheopsteleskopet som har mycket hög upplösning, har nu börjat leverera resultat. 

Runt stjärnan TOI-178, 200 ljusår från jorden, hittade man sex planeter där man trodde att det kanske kunde finnas två. Av de sex går fem i takt på ett sätt som gör att de bildar en så kallad resonanskedja.

– När en planet går ett varv, går nästa två varv och den tredje tre varv, och så vidare. De är länkade till varandra. Och det här kan ju inte vara någon slump. Det måste hänga samman med hur de har bildats en gång, säger Alexis Brandeker vid Stockholms universitet som är en av de fem svenska forskarna bakom studien.

”Några lite större än jorden”

Forskarnas första teori är att planeterna har bildats längre ut från stjärnan, och flyttat sig inåt. Under flytten har de påverkat varandra så att det blir den här jämna takten i en kedja. Den yttersta av de sex har en omloppstid – ett år – på bara 20 dygn, vilket är mycket kortare tid än den innersta planeten i vårt system, Merkurius som har 88 dygn. 

Men annat i systemet är inte lika välordnat, säger Alexis Brandeker: 

– Med hjälp av observationer vid andra teleskop har vi räknat ut hur tunga planeterna är och deras storlekar. Några av dem är lite större än jorden och har hög täthet, andra är lättare gasplaneter med låg täthet. Ungefär som Neptunus hos oss. I vårt solsystem ligger täta stenplaneter innerst och gasplaneter utanför. Men i det här systemet ligger tunga och lätta huller om buller.

”Ett oväntat fynd”

På ett ställe i vårt eget solsystem finns något liknande, nämligen hos de stora, inre månarna runt Jupiter. De rör sig också runt planeten ungefär i en sån här resonanskedja, säger Alexis Brandeker.

– Det här planetsystemet var ett oväntat fynd. Det kan hjälpa oss att förstå hur planeter bildas. Men det blir en riktig utmaning för teoretikerna att försöka förstå hur det här har kunnat gå till. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.