Foto: M.F. Schaller et al., Science (2016)

Himlakropp nedslagen mitt i värmebölja

Uppdaterad
Publicerad

I havsbotten utanför Amerikas östkust har forskare hittat svarta och hårda små glaskulor. Kulorna är spåren från ett nedslag av en himlakropp som träffade jorden för 56 miljoner år sen, ungefär 10 miljoner år efter det stora massutdöendet då dinosaurierna dog ut.

Det är sedan tidigare känt att jorden för 56 miljoner år sedan genomgick väldiga klimatförändringar. Detta berodde framförallt på vulkanisk aktivitet i norra Atlanten, under perioden när Nordamerika, Grönland och Norden splittrades.

Värmen från magman gjorde att oerhörda mängder organiskt material frisattes, som i sin tur värmde upp jordens klimat till uppemot åtta grader varmare än vad det är idag.

Ser ut som små droppar

Nu har ett amerikanskt forskarlag upptäckt att det inte bara var vulkanisk aktivitet vid den här perioden – det verkar även ha slagit ner en utomjordisk himlakropp.

– De har hittat något som ser ut som små droppar av glas i sediment från den här tiden. Dessa kan bildas vid en temperatur på ungefär 1750 grader, och eftersom värmen från vulkanisk aktivitet inte kan uppnå dessa temperaturer så måste de ha kommit från ett nedslag av någon form, säger Steffi Burchardt, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Kan ge bättre bild

Med fler undersökningar hoppas forskarna kunna avgöra var någonstans nedslaget ägde rum och hur stor himlakroppen var. Förhoppningsvis kan det ge oss en bättre bild av hur ofta det sker stora nedslag och vad det kan ha för konsekvenser.

– Utan att veta var den har slagit ner och hur stor den var är det jättesvårt att säga om och hur den kan ha påverkat klimatet vid den tiden, säger Steffi Burchardt.

Referens

Morgan F Shaller et al. Impact ejecta at the Paleocene-Eocene boundry. Science, 2016. DOI: 10.1126/science.aaf8821

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.