Krigets lärdomar kan rädda klimatet

Uppdaterad
Publicerad

Planeten blir varmare och många forskare menar att en stor omställning krävs för att klimatet ska räddas. Men kan en så stor förändring av ekonomin och samhället ske i praktiken? Enligt vissa forskare kan svaret finnas i krig.

– Den snabba omställningen som krävs för att nå klimatmålen finns det egentligen ingen beredskap för i det politiska systemet, säger Staffan Laestadius professor emeritus i industriell ekonomi på KTH som har forskat på krigsekonomier.

– Den närmaste jämförelsen man kan göra är krigsekonomi, säger Laestadius.

Klimatkrisen

Krig kräver snabb omställning

Plötsliga krig kräver en snabb omställning av ekonomin, industrin och privatliv. Under andra världskrigets USA höjdes skatterna samtidigt som staten tog lån och investerade kraftigt i produktion för kriget.

Den privata sektorn uppmuntrades och lockades till att konvertera till militära produktioner. I slutet av 1943 var två tredjedelar av den amerikanska ekonomin integrerad i kriget. Under andra världskriget var politikerna som tog initiativet.

Staffan Laestadius menar att samma sak behöver hända idag. Han förespråkar stora och synliga projekt för att visa befolkningen att något händer. Bland annat förespråkar han stängningen av Bromma flygplats och utbyggandet av tåglinjer.  

– Det är som Churchill sa; “Jag har inget att erbjuda förutom blod, svett och tårar”, det är politikernas jobb att uppmuntra folket och få något att hända, säger Staffan Laestadius. 

Byråkratin kan stå i vägen

Han menar även att politikerna måste, som i krigsekonomier, investera ordentligt i industrierna som krävs för att klara krisen. Bland annat anser han att staten måste tredubbla sin investering i förnybar energi.  

– I en krigsekonomi är det inte bara omställningen av produktion som är viktig, det är också hur man hanterar det juridiska systemet, om vi nu ska satsa på vindkraft kan det inte ta fem år för att skaffa bygglov, säger Staffan Laestadius. 

När amerikanska regeringen behövde nya båtar initierade man en krisplan. Under krisplanen lät man den federala myndigheten ansvarig för båtbygget nästan obehindrat investera i nya hamnar och konvertera den privata industrin till att bygga båtar åt flottan.

– Den stora läxan att ta med sig från Storbritannien och USA:s ekonomier under andra världskriget är att det går att göra en stor omställning väldigt snabbt. Men den måste ske nu, inte imorgon, säger Staffan Laestadius. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet