De lysande fläckarna på Ceres hör till det som väckt forskarnas intresse. Foto: NASA

I dag når rymdsonden vattenplaneten Ceres

Uppdaterad
Publicerad

Lysande fläckar och enorma vattenmassor ska undersökas, vid mänsklighetens första närkontakt med den vattenfyllda dvärgplaneten i asteroidbältet.

Amerikanska Nasas rymdsond Dawn kommer i dag fram till Ceres, dvärgplaneten som ligger mitt i asteroidbältet, strax utanför planeten Mars bana.

Det är en himlakropp som intresset ökat explosionsartat för under de senaste åren. Det beror på att man upptäckt en stor grad av aktivitet, med så kallade kryovulkaner (isvulkaner) och enorma vattenmassor. Vattenmassorna tros i huvudsak vara i form av is, och kryovulkanism kallas vulkaner som sprutar is i stället för lava.

– För bara några år sedan så trodde man att de här himlakropparna var helt livlösa himlakroppar som åkte omkring. Men nu har man sett att det finns isvulkaner och att det är allt annat än stilla, säger Alexis Brandeker, astronom på Stockholms universitet.

Fem gånger mer sötvatten än på Jorden

Dvärgplaneten Ceres ligger mitt i asteroidbältet och utgör ungefär en tredjedel av asteroidbältets totala massa. Den har stora mängder sötvatten. 2005 räknade forskare ut att Ceres förmodligen har ungefär 200 miljoner kubikkilometer sötvatten, vilket är fem gånger så mycket som sötvattnet på Jorden.

Men Ceres har också mysterier. På de bilder som både Nasa och andra forskargrupper tagit på senare år har man kunnat se extremt ljusa fläckar på planetens yta, och för ett år sedan såg man genom analys av ljuset från atmosfären kring dvärgplaneten Ceres att två plymer med vatten tycktes spruta från två punkter i närheten av planetens ekvator.

– Det var förvånande när det upptäcktes, och det är extremt intressant att det tycks finnas något slags kryovulkanism på en sådan här himlakropp, säger Samuel Regandell, planetforskare på Uppsala universitet.

År 2007 skickades rymdsonden Dawn upp från USA mot asteroidbältet, och just idag ska Dawn till slut komma fram till Ceres och lägga sig i omloppsbana runt dvärgplaneten.

Lysande prickar förbryllar

Men redan nu har rymdsonden kunnat skicka hem mer närgångna bilder än vad man tidigare haft på Ceres. Där ser man kraftigt lysande prickar på planeten. Prickar som förbryllat NASA:s forskare.

– Det är fascinerande. När planeten roterar och det blir natt så slocknar fläckarna. Så något slags reflekterat solljus är det. Jag tror att det måste vara något slags frost eller is. Det kan till exempel bero på ett färskt nedslag i planeten, säger Alexis Brandeker på Stockholms universitet.

Om Ceres träffats av meteorider, klippblock som färdas genom rymden, så skulle isfläckarna kunna lysa genom att de ännu inte hunnit bli smutsiga, som planetens övriga yta.

En annan teori som förts fram är att prickarna är rester av isvulkaner.

– Ja, det kan också vara resultatet av kryovulkanisk aktivitet. Alltså vulkaner som inte sprutar lava utan is. Ceres består ju till stora delar av is. Inre spänningar i planeten, där delar av dess inre gnids mot varandra, kan orsaka den här typen av vulkaner, säger Alexis Brandeker.

När Dawn nu kan närstudera Ceres kommer man få mer klarhet i hur planeten är uppbyggd.

”Jordens närmaste ocean”

– Man kommer kunna mäta fördelningen av massan inuti planeten, se hur tjockt istäcket är, och om den har en kärna av sten som man tror. Man kommer också få klarhet i om det finns någon underjordisk ocean av flytande vatten. Utbrotten tyder på att det finns stora mängder flytande vatten under ytan, kanske en hel ocean. Det är i så fall Jordens närmaste ocean.

Vattenmängderna gör att Ceres är en plats i solsystemet där det pratas om att det kan finnas liv. Det pratas också om att vattenmassorna i asteroidbältets himlakroppar kan ha varit ursprunget för Jordens vattenmassor, och på så vis grunden för livet på Jorden.

– Det är sådana frågor som man hoppas börja få svar på nu när man får chansen att studera Ceres, säger Samuel Regandell på Uppsala universitet.

Förutom kamera har rymdsonden Dawns också annan utrustning. En spektrometer kan användas för att analysera vad de ljusa fläckarna består av. Med hjälp av en gamma- och neutrondetektor ska man också ta reda på vilka ämnen som finns under ytan på planeten.

Mer om Ceres och solsystemets dvärgplaneter i Vetenskapens värld på måndag 20:00 i SVT2.

När Ceres upptäcktes år 1801 av den italienske astronomen Giuseppe Piazzi klassades den som en vanlig planet, men 50 år senare beslutade astronomer att Ceres bara skulle betraktas som en av många asteroider mellan Mars och Jupiter.

Ceres är den närmaste dvärgplaneten, och under ytan tror man att det finns 200 kubikkilometer vatten, i både flytande och fast form. Längst inne tror man att Ceres har en kärna av sten.

År 2006 införde den internationella astronomunionen i stället beteckningen ”dvärgplanet” för små planeter som Pluto och Ceres. Precis som vanliga planeter i vårt solsystem cirkulerar dvärgplaneterna runt Solen, och de är sfäriska till sin form. Skillnaden är att dvärgplaneterna är så små att de inte har ”rensat ut sin bana” under planetbildningen. Det finns alltså andra objekt i deras bana. Ceres ligger mitt i asteroidbältet, medan Pluto ligger i ett liknande bälte av små himlakroppar, med namnet Kuiperbältet.

Mängden dvärgplaneter som finns i utkanten av planetsystemet tros vara betydligt större än vad vi nu känner till.

– Jag tror man kommer hitta många fler dvärgplaneter bara inom de närmsta åren, säger Alexis Brandeker, astronom på Stockholms universitet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer