Hur mycket den globala medelhavsnivån kommer att höjas beror främst på hur inlandsisarna på Antarktis och Grönland förändras. Foto: Scanpix

Isarna som avgör vår framtid

Uppdaterad
Publicerad

Beroende på hur inlandsisarna beter sig så avgörs vilka städer och länder som kommer dränkas i havet. Och det kommer påverka oss mycket mer än befarat.

Isarna som täcker Antarktis och Grönland utgör ungefär 99,5 procent av jordens glaciärer och skulle kunna höja havsnivåerna med ungefär 64 meter om de smälte. Nu är inte en fullständig avsmältning särskilt nära förestående men även små höjningar kommer påverka oss kraftigt.

I en studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change har forskare nu använt en ny metod för att försöka förutsäga hur mycket havsnivån kommer att höjas. Metoden analyserar ledande experters bedömningar om vad som kommer hända med isarna på Grönland och Antarktis under resten av århundradet.

Climatemonday

En meters höjning detta sekel

Resultatet från studien visar att experterna tror på en mycket högre havsnivåhöjning än vad som antogs i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC från år 2007. Enligt IPCC:s rapport kunde havsnivån komma att höjas med mellan 18 till 59 centimeter fram till slutet av århundradet. Men då tog man inte hänsyn till förändringar hos inlandsisarna på Grönland och Antarktis.

Detta är precis vad den nya studien försöker göra. Resultatet av expertbedömningen är att inlandsisarna troligast kommer att bidra med 29 centimeter fram till år 2100, men att det finns liten risk på att det blir mer än 84 centimeter.

Glaciärerna avgör

Inlandsisarna är också den största potentiella källan till framtida höjning av havsnivån. Tillsammans med andra källor för stigande havsnivåer innebär studiens resultat en tänkbar höjning på mer än en meter fram till år 2100. Det skulle innebära radikala konsekvenser för mänskligheten.

– Studien visar att det finns en ökad oro bland experter för att inlandsisarna inte är så stabila som man tidigare trodde. Och att ledande experter nu anser att det är risk att havsnivån kommer att bli högre än man tidigare trott är allvarligt eftersom man i många fall planerar för lägre nivåer idag, säger Per Wikman Svahn vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, som undersökt hur kommuner i södra Sverige planerar för höjda havsnivåer.

Konsekvenser av högre havsnivåer

Höjda havsnivåer gör att extrema väderhändelser som kraftiga stormar och orkaner får större effekter. Det kan göra att översvämningsskydd översvämmas eller brister.

Städer som ligger vid kusterna i utvecklingsländer är särskilt drabbade, eftersom de ofta redan idag saknar tillräckliga skydd mot översvämningar. Särskilt sårbara städer hittar man bland annat i Mozambique, Madagaskar, Mexico, Venezuela, Indien, Bangladesh, Indonesien, Filippinerna och Vietnam.

Hela länder kan försvinna

– Lågt liggande ö-nationer är särskilt utsatta, och för dessa kan man till och med tala om ett existentiellt hot. Att de riskerar att behöva överges, säger Per Wikman Svahn.

En nyligen publicerad artikel räknar ut att 187 miljoner människor skulle kunna behöva flytta på sig vid två meters havsnivåhöjning till slutet av århundradet.

9 till 31 meters höjning

– På sikt riskerar havet stiga väldigt, väldigt mycket. Den senaste gångenkoldioxidhalten var lika hög som idag så var havsnivån mellan 9 till 31 meter högre än idag. Men det tar lång tid innan isarna har reagerat på den förändrade temperaturen.

Det betyder att även om vi begränsar den globala uppvärmningen enligt tvågradersmålet så kan vi vänta oss mycket stora förändringar i havsnivån på längre sikt.

Minst 600 miljoner människor bor på lägre höjd än 10 meter över havet idag. Och den siffran ökar snabbt, särskilt beroende på inflyttning till städer i utvecklingsländer. Och även rika länder kommer att drabbas av havsnivåhöjningen, då det är så stora ekonomiska värden inblandade. New York Times gjorde nyligen ett uppmärksammat reportage om havsnivåhöjning, och tog fram grafik som visar olika amerikanska städer vid olika havsnivåer.

Hur undviker vi värsta scenariot?

– I första hand genom att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Detta vinner tid och vi undviker förhoppningsvis att passera kritiska tröskelvärden för inlandsisarna på Grönland och Antarktis. Men det är mycket stora trögheter som är inblandade när det gäller istäckena och risken är att när avsmältningen nått över en viss tröskel så är den svår att stoppa. Det finns de som talar om att vi kan behöva införa ”geoengineering” för att sänka temperaturen över polerna för att minska en accelererande havsnivåhöjning, säger Per Wikman Svahn.

– Vi bör därför redan idag börja förbereda oss på att havet kan komma att stiga högre. Det är ett stort problem att man idag inte tar in risken för mer omfattande havsnivåhöjningar när man planerar bostadsområden och infrastruktur. Dessa har ofta en livslängd på över 100 år, vilket gör att man riskerar mycket stora havsnivåhöjningar.

Räkna med osäkerheten

Istället för att planera för en enda framtida havsnivå behöver man även ta hänsyn till den stora osäkerheten. Det kan man till exempel göra genom att använda flera olika scenarier, menar Per Wikman Svahn.  

– Det är ett relativt nytt tänkande, men har bland annat använts med framgång i Storbritannien för att planera Themsen-barriären, och förespråkas nu av USA:s havsmyndighet NOAA, som anger scenarier på upp till två meters havsnivåhöjning fram till år 2100.

Det är mycket vi inte vet

Forskarna bakom den nya studien kom också fram till att havsnivåexperterna som grupp var mycket osäkra på varför inlandsisen minskat snabbare den senaste tiden. Inlandsisens viktminskning observeras av satelliter men forskarna är osäkra på om det här är en del av en långsiktig trend eller om den beror på kortsiktiga förändringar i klimatsystemet.

Den begränsade förståelsen av inlandsisarnas beteende gör att datorsimuleringar av inlandsisarna är problematiska att använda för förutsägelser för havsnivåhöjning, enligt studien.

– Det är oroväckande med tanke på att den kommande IPCC-rapporten verkar luta sig mycket mot numeriska modeller för att förutsäga framtida istäckens bidrag till havsnivåhöjningen, säger Per Wikman Svahn.

Geoengineering

Man kan sänka temperaturen på jorden genom att spruta ut små reflekterande partiklar i stratosfären.

Och i den här artikeln försöker man analysera konsekvenserna av detta för att minska havsnivåhöjningen och finner att det krävs mycket mer ”geoengineering” för att minska havsnivåhöjningen än för att minska medeltemperaturen.

– Geoengineering är förstås oerhört politiskt och etiskt kontroversiellt. Det innebär ju i praktiken att göra ett medvetet globalt experiment, som kanske slår olika mot olika regioner och ger olika nyttor och skador på olika länder. Dessutom riskerar man en oerhört snabb uppvärmning om man skulle avsluta experimentet, säger Per Wikman Svahn.

Här finns mer diskussion om politiska och etiska konskekvenser.

Worst case scenario

Hur mycket den globala medelhavsnivån kommer att höjas beror främst på hur inlandsisarna på Antarktis och Grönland förändras, plus värmeutvidgningen av havet och bidragen från små glaciärer utanför Antarktis och Grönland.

– För att få ett troligt ”worst case scenario” kan man lägga till ”worst case” för värmeutvidgning av havet och bidrag från små glaciärer till ”worst case” från inlandsisarna på Grönland och Antarktis, säger Per Wikman Svahn.

Forskare i Nederländerna har bedömt att värmeutvidgningen kan bidra med en halv meter höjda havsnivåer fram till år 2100, i värsta fall, och att bidraget från små glaciärer skulle kunna bidra med ytterligare två decimeter. I värsta fall.

– Om vi till detta lägger den övre gränsen i den nya studien så skulle det alltså ge en höjning på mer än en och en halv meter (84+50+20=154 centimeter).

Men det finns också ett värre värsta scenario. Bland experterna som ingick i den här nya studien så finns det de som har angett att det finns en risk för ännu högre nivåer.

– Det är få experter som vågar göra ett riktigt ”worst-case” för hur inlandsisarna kommer att bete sig i framtiden. Det är särskilt det Västantarktiska istäcket som är svårbedömt, säger Per Wikman Svahn.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Climatemonday

Mer i ämnet