Jorden har en ”extra måne”

Publicerad

En av alla nyupptäckta asteroider har visat sig ligga i bana runt jorden. Den utgör därmed en slags ”extra måne”.

”2016 H03” upptäcktes 27 april av ett teleskop på Hawaii, och forskarna uppskattar att storleken bara är cirka 40x30 meter. Den ligger långt bort och verkar ha en väldigt oregelbunden bana.

Forskarna säger att det här inte kan kallas en riktig måne, utan snarare är en ”kvasi-satellit”.

Ändå är det förstås frestande att kalla den för måne eftersom den går i bana runt oss. Dess bana är minst sagt excentrisk: halva sitt år är 2016 H03 närmare solen än jorden och andra halvan längre bort än jorden. Följden blir en märklig dans där asteroiden halva året rusar snabbare och ”går om” jorden, medan den ”sackar efter” andra halvåret.

En måne är en ”naturlig satellit”

En riktig måne är enligt definition en himlakropp som snurrar runt en planet, en ”naturlig satellit”. Den är hel och solid, även om formen kan variera.

Ursprungligen har man inte tänkt på att storleken kunde spela någon roll: När man på 1600-talet började upptäcka nya månar runt planeten Jupiter var det ju alla stora himlakroppar. Men i dag? Om man finner en meterstor stenklump i bana runt Jupiter, är det en måne? Var drar man gränsen?

Saturnus har flera tiotal månar plus de fantastiska ringarna som består av isklumpar, sten och damm. Är varje del i ringarna en liten måne? Nej, säger expertisen, de är ringdelar och inte månar.

Paul Chodas på Nasa:s centrum för objekt nära jorden säger nu om 2016 H03 att ”vi kallar den en kvasi-satellit, eftersom den snurrar runt vår planet”. Den är långt bort men aldrig mer än hundra gånger avståndet till vår gamla välkända måne, påpekar han också.

Forskarna räknar med att 2016 H03 kommer att stanna kvar i den här ”dansen” runt jorden under flera hundra år framöver.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer