Foto: SVT Design/TT arkiv

Jordens magnetfält rör sig allt snabbare mot Sibirien

Uppdaterad
Publicerad

Jordens magnetfält har använts för navigering sedan de första kompasserna uppfanns i Kina för tusen år sedan. Men alla kanske inte vet att den magnetiska nordpolen rör sig – och har ökat takten. Och man vet inte varför.

En del av jordens kärna innehåller trögflytande järn som rör på sig, och därför bildas ett kraftfullt magnetfält runt klotet. Fåglar, fiskar och andra djur använder sig av jordens magnetfält för att orientera sig.

Den magnetiska nordpolen rör sig med ökande hastighet från Kanada mot Ryssland. Källa: World Data Center for Geomagnetism/universitetet i Kyoto. Foto: SVT Design/Nature

Människan utnyttjar de magnetiska polerna i både civil och militär navigering och för satellitkommunikation. Magnetfältet skyddar också jorden mot den så kallade solvinden och solstormarna. Det är partikelstrålning som strömmar ut från solen och som även är källa till ljusfenomen som norrsken.

Ökar farten

Men det magnetiska fältet rör sig. Den nordliga magnetiska polen rör sig snabbare än den södra och befinner sig nu i norra Kanada. De senaste 150 åren har den rört sig i allt högre hastighet mot Sibirien, enligt data i World Magnetic Model.

Vart femte år uppdateras data om magnetfältet, men 2018 upptäcktes att hastigheten ökat från 15 km per år till 55 km. För första gången var man tvungen att göra en extra bestämning. De senaste uppgifterna går att ladda ner, även som app.

Vad beror det på att magnetfältets rörlighet ökar?

– Det är komplexa processer i jordens kärna som man tror leder till att magnetfältet rör sig snabbare. Det kan leda till att polerna byter plats med varandra. Men det sker inte ofta, den senaste kända polväxlingen skedde för 700 000 år sedan, säger geofysiker Gerhard Schwarz på SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Kommer jorden att ändra position om polerna byter plats?

– Man kan inte utesluta att rörelserna i den trögflytande delen av jordens kärna kan påverka klotets rotationshastighet, men det handlar om bråkdelar av en sekund, enligt Gerhard Schwarz.

Finns det anledning till oro?

– Magnetfältet kan bli svagare och då blir jorden mer sårbar för den så kallade solvinden. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att det skulle påverka klimatet eller det biologiska livet. Den tekniska infrastrukturen kan drabbas, som GPS-satelliter och elnätet, säger Gerhard Schwarz, geofysiker på SGU.

Mer precision

Sedan några år mäter tre satelliter från den europeiska rymdorganisationen magnetfälten med större precision än tidigare.

I Sverige följer myndigheten SGU jordens magnetfält via tre fasta mätstationer i Uppsala, Abisko och Lycksele.

Fakta: Jordens magnetfält

Jordens magnetfält utgörs av två motsatta poler, en vid Nordpolen och en vid Sydpolen. Det magnetiska fältet sträcker sig ut från jorden flera tiotusentals kilometer – den så kallade magnetosfären.

Fältet har funnits mycket länge men dess styrka har varierat. I planetens ungdom var det betydligt svagare än idag.

De båda polerna har kastats om upprepade gånger under jordens historia, senast för cirka 700 000 år sedan.

Källa: Nature Geoscience, NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.