Rosettas närbild av kometen 67P tagen på bara tre mils avstånd. Vattenånga som avdunstar från kometen syns tydligt. Foto: ESA/Rosetta/NAVCAM

Jordens vatten kom inte från kometer

Publicerad

Vattnet i jordens hav kommer inte från kometer. De visar ett av de allra första resultaten från komet 67P som sedan ett knappt halvår har haft rymdsonden Rosetta cirklande runt sig.

Vattnet som fyller jordens hav har inte samma kemiska signatur som vattnet på komet 67P/Churyumov-Gerasimenko. Det kan vara spiken i kistan för teorin att allt vatten på jorden kommer från kometer.

I början av augusti befann sig Rosetta hundra mil från kometen och redan då började spektrometern ombord analysera vatten som ångar bort från den isiga himlakroppen. Nu presenteras resultaten i Science.

– Jag tycker att det är fantastiskt att vi med de allra första resultaten från Rosetta kan få svar på en av de allra största frågorna som vi sökte ett svar på. Nämligen hur vattnet kom till jorden, säger Matt Taylor vid ESA.

Vatten kokade bort

Tidigt i solsystemets barndom var jorden ett glödgande hett klot som sakta svalnade. Det vatten som eventuellt då fanns på jordens yta måste ha kokat bort i värmen. Därför anser många astronomer att allt det vatten som fyller jordens hav kom till jorden först efter det att temperaturen sjunkit och jordklotet stelnat. Men hur gick det till?

När jorden var 800 miljoner år gammal bombarderades ytan av bråte som blivit över från när planetsystemet bildades. Stenbumlingar från asteroider, meteoriter och kometer fyllda av vatten rasade ner på den unga planeten. Kometer består till stor del av fruset vatten och är långväga resenärer från planetsystemets yttersta och iskalla ytterkanter. Och därför blev kometerna snabbt astronomernas huvudkandidat som vattenleverantör.

Men allt fler observationer har pekat på att det inte är samma slags vatten på kometer som det som fyller jordens hav.

Olika slags vatten

Vattnets sammansättning avslöjar dess ursprung. Astronomer är speciellt intresserade av att ta reda på hur stor andel som innehåller tungt vatten. Det är vatten där väteatomerna är utrustade med en extra neutron, så kallad deuterium. Andelen vanligt väte och deuterium i vattnet avslöjar var vattnet kommer ifrån, och under vilka omständigheter det har bildats.

Vattnet i jordens hav har en ganska låg halt av deuterium. Astronomer letar därför efter himlarkroppar i solsystemet som har liknande halter.

– Komet 67P har högsta andelen deuterium än någon annan himlakropp i solsystemet som vi har mätt på. Och den har tre gånger så höga halter än jorden, säger Kathrin Altwegg som är professor i astronomi vid Universitetet i Bern, Schweiz. Hon är huvudansvarig för spektrometern ombord på Rosetta.

Asteroider

De senaste åren har det gjorts ett antal mätningar på kometer, och de visar att deuteriumhalterna varierar stort mellan dem. En komet har visat sig ha samma halt som vattnet på jorden, nästan alla andra har högre halter. De höga halterna av deuterium på 67P visar att det är osannlikt att större delen av jordens vatten kommer från kometer.

– Våra resultat visar att vattnet på jorden troligen kommer från asteroider istället. På den tiden då solsystemet var nybildat borde de ha innehållit så mycket vatten att det kan ha räckt för att fylla jordens hav, säger Karen Altwegg.

Rester från asteroider finns det gott om på jorden, i form av meteoriter som har ramlat ner på jorden. En sort heter kolhaltiga kondriter. De har visat sig innehålla precis samma halter av deuterium som jordens hav. Så mycket tyder nu på att det var framförallt stenar med insprängt vatten som stod för vattenleveranserna i jordens tidiga ungdom.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer