Julens musik lockar till sång. Foto: Wikimedia commons/SA

Julsång på hjärnan?

Uppdaterad
Publicerad

Varje dag fram till jul gör vetenskapsredaktionen dig lite klokare. I dag: Därför fastnar vi för viss julmusik.

Räven har raskat över isen ganska många jular nu. Och snart är det dags igen.

Men varför blir viss julmusik så viktig för oss, och varför kör vi samma år ut och år in?

Vetenskapens Jul

Last Christmas. Jul igen. Jingle Bells. Jul, jul, strålande jul… Det finns en del att välja på vid det här laget och mer lär det bli i denna brokiga skara.

Det handlar så klart om traditioner och nostalgi. Men också om själva musiken i sig. För det finns saker som är gemensamma för de jullåtar som plockas fram om och om igen, menar Juhani Hemmilä, som jobbar med musik- och medieproduktion på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

– Grunden är att det finns en melodislinga som upprepas, utan att det känns tjatigt. För det är så vi fungerar. Vi söker mönster i tillvaron. Om vi upplever det får vi en kick, eftersom belöningssystemet kickar igång.

Experiment har visat att människor som får lyssna på ljudslingor som inte upprepas inte känner samma tillfredsställelse eftersom kicken uteblir.

Så är det enkelheten. En jullåt måste vara enkel, utan att för den sakens skull upplevas som tråkig. Alla ska kunna sjunga med. Det innebär att det inte kan vara för höga toner.

Samtidigt ligger en stor del av hemligheten i hur texterna är uppbyggda. ”Hej tomtegubbar” har en så text som är så finurlig att den faktiskt hjälper oss att sjunga låten, enligt Juhani Hemmilä:

– Texten är ofta så välskriven att vi nästan känner melodin i texten. Hej tomtegubbar, slå i glasen – man säger nästan melodin, så det är rätt genialiskt i all sin enkelhet.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vetenskapens Jul

Mer i ämnet