Den svenske astronauten Christer Fuglesang på rymdpromenad den 12 december 2006 Foto: AP/NASA

Kan rymdforskning få fredspris?

Uppdaterad
Publicerad

Det internationella samarbetet bakom rymdstationen ISS har blivit nominerat till Nobels fredpris.

Det här är ett viktigt erkännande för forskning och vetenskaps fredsbevarande funktion.

– Där uppe ser vi ned på jorden som en enhet. Stationen ISS är en symbol för hela mänskligheten, man kan se den på himlen från jorden. Det går att jämföra med den Europeiska unionen som vann fredspriset 2012, säger Christer Fuglesang, Sveriges första och hittills enda astronaut.

Det började med att magasinet Space Safety Magazine startade en kampanj för att för att få samarbetet vid den internationella rymdstationen ISS nominerat till fredspriset. De ville uppmärksamma samarbetet mellan de 15 olika länder som gjort att rymdstationen har varit bemannad i nästan 13 och ett halvt år. Under de här åren har forskare från 69 länder givits möjlighet att bedriva forskning om rymden.

Stöd av Al Gore

Kampanjen har lett till att ISS-samarbetet har fått flera nomineringar. Bland annat har den förre amerikanske vice presidenten Al Gore fått den ryska vetenskapsakademien att nominera det internationella samarbetet.

– ISS-samarbetet förtjänar att få priset eftersom det är ett internationellt projekt som stimulerar samarbete mellan länder som historiskt sett inte samarbetar så bra och vi verkar för en fredlig utveckling av rymden, det viktiga är att det är ett fredligt samarbete  säger Christer Fuglesang.

Ukraina riskerar samarbetet

Men just nu är läget spänt i den internationella rymdvärlden. På grund av situationen i Ukraina har NASA nyss brutit allt samarbete med det ryska rymdorganet ROSCOSMOS, förutom när det gäller själva rymdstationen. Det är en tydlig markering, eftersom amerikanerna under de senaste åren varit beroende av det ryska rymdprogrammet. NASA har rustat ned sin egna rymdflotta och använder sig av Rysslands farkoster för att transportera upp astronauter till ISS.

– Jag tycker det är synd att de ska säga upp samarbete även fast det inte har med ISS att göra, säger Christer Fuglesang.

Merryl Azriel, en av grundarna till initiativet som fick ISS-samarbetet nominerat tror att NASA:s uttalandet stärker ISS. Situationen mellan Ryssland och USA just nu visar ännu tydligare på ISS viktiga position som en fredszon, menar hon. Hon säger att uttalandet som NASA gjorde var symboliskt viktigt, eftersom de säger kommunikationerna gällande ISS lämnas öppna.

– Det har skämtats om att USA:s och Rysslands ledare kommunicerar med varandra genom besättningen på ISS. Poängen med skämtet är att samarbetet är så starkt att det står över nästan all interaktion mellan dem på jorden. Det är det som Nobels Fredspris handlar om, att belöna tidigare insatser samtidigt som det inspirerar till en fredligare framtid, säger Merryl Azriel.

Ett litet steg

Rymden har en anrik historia av att fungera som en fredszon. 1975, som ett steg i Kalla Krigets nedrustning dockade en amerikansk och en sovjetisk rymdfarkost för första gången. Men det dröjde ända till 1993 när det nybildade Ryssland blev inbjudna till det internationella samarbetet som NASA bjudit det Europeiska rymdorganet ESA till redan 1984. 1998 började man gemensamt bygga den internationella rymdstationen ISS. Och sedan november 2000 har astronauter från flera länder samsats där uppe. Att få Nobels fredspris vore ett erkännande för detta arbete.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer