– Tanken är att försöka dra lärdomar av Quickfallet och att vi borde själva vara aktiva i bearbetningen i stället för att låta det här passera förbi som en skandal som inte skulle ha med oss att göra, säger Christian Rück, psykiatriforskare på Karolinska institutet.
Han menar att Quickfallet, hur extremt det än kan verka, också tyder på ett systemfel inom både universiteten och i synen på psykiatriska behandlingar.
– Vi behöver förstå det här som ett systemperspektiv, och vad vi behöver ändra för att det här inte ska hända igen.
Därför anordnar nu Karolinska institutet en konferens om falska minnen, och vad Quick-fallet kan lära forskarvärlden. Men frågan är också internationell och man förväntar sig deltagare från andra länder. Harvardprofessorn Richard Mcnally kommer till konferensen för att föreläsa under titeln ”falska minnen av tidigare liv och rymdvarelser” – om amerikansk forskning som visat hur människor kan förmås att tro på extrema händelser.
”Thomas Quick en biverkning av terapi”
– Hela fallet Thomas Quick kan ses som en biverkning av psykoterapi, säger Christian Rück.
– Den bygger på en vansinnig idé, nämligen att en vuxen människa mördat 39 människor, allt han säger talar emot det, men att det ändå är sant. Man måste tro på att borträngning är en så extremt viktig mekanism i människan för att få ihop det. Och det är grundtankefelet bakom det här.
– Quick-fallet är ju ett extremt fall men det går ju inte att blunda för att det säkert pågår liknande fall av vård i Sverige idag. Vi har ett problem i att psykoterapin som behandlingsform i stor utsträckning varit oreglerad, stora delar av den hart inte prövats på ett vetenskapligt sätt, säger Christian Rück.
Han menar att det fram till nyligen inom psykoterapin ”varit helt okej att bedriva behandlingar som inte prövats vetenskapligt”.
– Psykodynamiskt terapi har till exempel inte prövats vetenskapligt fram tills nyligen. Många som bedriver psykoterapi tycker också att den inte kan utvärderas genom att exempelvis mäta symptom av behandlingen.
Borde varit uppenbart för alla
– Det som är nära besläktat är hela teorin om bortträngda minnen överlag. Det handlar ofta av minnen av incestkaraktär. Det var många omtalade fall framför allt för 20-30 år sedan i USA. Det mest häpnadsväckande är att när Quickfallet pågick borde det varit uppenbart för alla inblandade att det inte går att plocka fram den typen av minnen genom terapi.
Så hur kommer det sig då att flera personer från forskarvärlden deltog i att försöka plocka fram den typen av minnen från Thomas Quick?
– Ja det är ju det som Dan Josefssons nya bok går igenom. I de enskilda personernas fall kan ju inte jag svara på varför det blivit såhär. Men på den större systematiska nivån syftar vårt seminarium i januari till att förstå förutsättningarna på samma sätt som när det gäller forskningsfusk. Universitetet ska vara ett system där åsikter ska kunna stötas mot varandra på ett vetenskapligt vis, och så har det inte varit här. Och nu måste forskarvärlden lära sig av misstaget.