Den kinesiska sonden Chang'e 5 landade på månen den 1 december i år. Flaggan kan ses som en symbol för landets ambitioner som stormakt i rymden Foto: CNSA/CLEP

Kina är rymdens nya stormakt

Uppdaterad
Publicerad

Kina planerar att skicka människor till månen om tio år.

Kolonisationen av vår närmaste granne är ett led i landets långsiktiga strategi att vara en stormakt i rymden.

–  Rent tekniskt har inte Kina längre någonting att lära av resten av världen, säger rymdexperten Sven Grahn.

Just nu ligger den obemannade kinesiska sonden Chang’e 5 i omloppsbana runt månen.

Ombord på farkosten väntar två kilo mångrus på att skickas hem till jorden. Proverna är de första att hämtas tillbaka sedan 70-talet, och kan förhoppningsvis ge forskningen ytterligare svar på frågor om hur och när himlakroppen bildades.

Sven Grahn var tidigare teknisk direktör vid statliga Rymdbolaget, och är en av landets främsta experter på internationell rymdfart. Han tror att det finns fler skäl till den här komplicerade och extremt dyra resan än de rent vetenskapliga:

–  Man lägger ju inte ned så här mycket pengar för att ta reda på hur gammal månen är, utan det är naturligtvis också ett sätt att visa omvärlden och den egna befolkningen vad man kan. Det är samma motiv som när USA skickade människor till månen på 60-talet, det är en sorts rymdfartens Formel 1, säger han.

Liknar Apollo

Chang’e 5 sköts upp från den kinesiska rymdbasen Wenchang den 23 november.  Väl framme vid målet la sig moderfarkosten i omloppsbana, medan en liten landare sänkte sig mot månens yta, där proverna togs i ett område på månen som kallas Stormarnas Ocean i förra veckan.

Förra helgen skickade landaren tillbaka mångruset med en liten uppstigningsmodul som dockade med moderfarkosten. Proverna har nu förts över till en kapsel som, om allt fungerar enligt planerna, landar i Inre Mongoliet under den närmaste veckan.

Principen bakom uppdraget påminner om den design som den amerikanska rymdflygstyrelsen, NASA, valde för månlandningarna på 60- och 70-talen. En stor skillnad är dock att då fanns det människor i farkosterna som kunde hjälpa till med landnings- och dockningsmanövrer.

Den här gången har allting skett automatiskt, eftersom tidsskillnaden gör det omöjligt att styra de obemannade farkosterna från jorden.

Enligt Sven Grahn visar projektet hur långt Kina har kommit när det gäller rymdkunnande.

– Rent tekniskt har Kina inte längre så mycket att lära av resten av världen, snarare tvärtom, säger han.

Landa människor

Och Kinas ambitioner att kolonisera månen är tydliga.

Nästa steg i det kinesiska rymdprogrammet blir att hämta hem prover från månens baksida, där man bland annat hoppas hitta vatten vid sydpolen. Tillgång på vatten skulle underlätta byggandet av en framtida månbas, något som den kinesiska rymdorganisationen planerar för.

Enligt Sven Grahn följer Kina en målmedveten och långsiktig strategi i rymden. Landet har de tekniska och ekonomiska resurser som krävs – och verkar inte låta sig stressas av omvärlden.

Medan Trump- administrationen i USA har sagt att man ska skicka astronauter till månen redan 2024, är Kinas mål att landa de första människorna på månen om cirka 10 år. En större bärraket utvecklas just nu för det ändamålet, och Sven Grahn säger att det finns fler tydliga tecken på landets strävanden än den Apollo- liknande tekniken bakom Chang’e 5:

– Om man tittar på noskonen på den raket de skickade upp nu, så finns det en bild av en månskära med två fotavtryck, och man behöver ju inte vara raketforskare får att förstå den symboliken, säger han.

Mer om Kinas rymdprogram: Vetenskapens värld ”Resan till månens baksida” den 14/12 20.00 i SVT2 eller på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer