Forskarna använder båtar för att få värmepanelerna till rätt plats Foto: Gail Ashton

Klimatet förändras – krabbor kan börja ”krossa” andra arter

Publicerad

Klimatförändringar kan ha större effekt på marina ekosystem än vad forskarna tidigare har trott. Varmare vatten kan gynna vissa arter, på bekostnad av andra som riskerar att försvinna.

I en studie i tidskriften Current Biology testade forskare att värma upp ett område av havsbotten utanför Antarktis med hjälp av värmepaneler.

Experimentet visade att en uppvärmning av bottenvattnet med en enda grad fick mossdjuret Fenestrulina rugula att breda ut sig och öka i antal, på bekostnad av andra arter. Även en mask, Romanchella perrieri, gynnades. Arten växte sig i genomsnitt 70 procent större jämfört med maskar som levde i vatten där temperaturen var oförändrad.

Forskarna bakom studien menar att klimatförändringar kan ha större effekt på marina ekosystem än vad man tidigare trott. När planeten och haven värms upp kommer en del arter att klara sig bra, medan konsekvenserna för andra arter kan bli stora.

– Alla arter ökade inte i tillväxt, och de som inte gjorde det kan bli frånväxta och utkonkurrerade i framtiden, säger Gail Ashton, forskare vid Smithsonian Environmental Research Center.

Kan även bli kostsamt

Direkta problem för oss människor kan också uppstå.

– En situation där ökad tillväxt inte är välkommen är på fartygsskrov, inloppsrör eller annat i havet byggt av mänsklig hand. Det kan bli kostsamt för vissa industrier som måste kontrollera eller begränsa den tillväxten, säger Gail Ashton.

Marinbiologen Thomas Dahlgren anser att resultaten är spännande, men påpekar att det egentligen inte har testats om värmen i sig får arterna att växa, eller om det beror på den minskade konkurrensen från andra arter.

– Ett sätt att testa det hade varit att ta in rena kolonier av mossdjuret på labb och se om de växer bättre vid högre temperatur, utan den minskade konkurrensen från andra arter, säger Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Arter som lever vid ytvattnet runt Antarktis är redan anpassade till temperaturförändringar, då det redan skiftar med ungefär fyra grader under året. Värre blir det för djurlivet på botten, enligt Thomas Dahlgren.

Hotande massaker utförd av krabbor

Det finns i dagsläget inga tiofotade kräftdjur, som humrar, kräftor och krabbor, på den antarktiska kontinentalsockeln, även kallad shelfen, eftersom de inte tål temperaturer under en och en halv grad Celsius.

– Om bottenvattnet kommer över denna magiska gräns kommer troligen krabbor, som det finns gott om i det lite varmare djuphavet runtomkring Antarktis, att vandra upp på shelfen och ta för sig av alla arter som har utvecklats i en värld utan kraftiga krossande klor. Det skulle troligen förändra faunans sammansättning på ett drastiskt sätt och troligen leda till utrotning av många för Antarktis endemiska arter, säger Thomas Dahlgren.

”Kan få stora konsekvenser”

Kommer då medeltemperaturen på vattnet i Antarktis att öka med en grad framöver? Det finns just nu ingen forskning som visar det, enligt Anna Wåhlin, professor vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Det är inte möjligt att uppskatta sådana trender för havet runt Antarktis eftersom det inte finns tillräckligt många mätningar.

– Det finns alltså inga data som indikerar att vattnen runt Antarktis har blivit varmare. Studien är ändå väldigt intressant eftersom den pekar på vilka stora konsekvenser det skulle få, säger Anna Wåhlin.

Enligt forskaren Gail Ashton lämnar resultaten många frågor efter sig, för vad som långsiktigt kan hända om temperaturen i havet runt Antarktis faktiskt skulle öka.

– Finns det tillräckligt mycket mat för att tillväxten ska kunna fortsätta? Vad händer under vintern när tillväxten generellt är mer långsam i Antarktis? Om temperaturen signalerar till organismer att fortsätta växa när mattillgången är låg, vad händer då, frågar sig Gail Ashton.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.