Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Spela videon för att se hur IceCube observatoriet på Sydpolen har fångat upp neutriner från en galax som ligger 47 miljoner ljusår bort. Foto: Josh Veitch-Michaelis, IceCube/NSF, ESO

Upptäckt: Neutriner som kommer från universums mest märkliga platser

Uppdaterad
Publicerad

För första gången har energirika neutriner som härstammar från en närbelägen galax observerats. De bildades i den våldsamma miljön alldeles intill ett aktivt supermassivt svart hål.

– Nu kan vi titta in i områden i rymden som vi förut inte har kunnat se på något annat sätt, säger astropartikel-fysikern Chad Finley.

– Vi har samlat in 80 energirika neutriner som kommer från ett och samma håll i rymden, nämligen en galax som heter NGC 1068 och som vi vet har ett aktivt supermassivt svart hål i mitten, säger Chad Finley är partikelfysiker vid Stockholms universitet och har varit med att bygga neutrino-detektorn på Sydpolen, IceCube.

De här partiklarna kan nu avslöja för oss vad som pågår i omgivningarna runt ett svart hål som man ofta inte kan ”se” eftersom det ligger inbäddat i gas och stoft.

En av de 5160 detektorerna som befinner sig runt två kilometer under isen på Sydpolen. Foto: Nicolle R. Fuller, IceCube/NSF

Galaktiska acceleratorer

Runt ett aktivt svart hål roterar gas och stoft allt snabbare in mot mitten. I processen frigörs stora mängder energi som gör att området runt det svarta hålet skulle kunna omvandlas till en väldig partikelaccelerator.

Sådana här galaktiska acceleratorer har misstänkts för att producera extremt energirika protoner och atomkärnor. Hela rymden genomborras av sådana partiklar och fenomenet kallas för kosmisk strålning. Även jorden bestrålas dag och natt utan att vi har kunnat veta varifrån strålningen kommer.

Avslöjar källan

Fastän man har anat att den kosmiska strålningen härrör från aktiva svarta hål har man inte kunnat binda den dit.  

– Det har varit ett stort mysterium varifrån den kosmiska strålningen kommer. På hundra år har man inte kunnat fastställa på vilka platser de här partiklarna accelereras och blir så energirika, säger Chad Finley som också ingår i IceCube Collaboration som ligger bakom studien som publiceras i veckans Science.

De 80 energirika neutrinerna som IceCube-observatoriet har fångat in avslöjar nu att de har bildats i en galaktisk partikelaccelerator runt det svarta hålet i NGC 1068. Det betyder att även den kosmiska strålningen kan ha sin källa här.

– Ett uppdrag för neutrino-astronomin har varit att identifiera platser där partiklar accelereras till höga energier och nu har vi faktiskt lyckats göra det, säger Chad Finley.

Spela videon för att se hur genombrottet för neutrino-astronomin gick till.

Tre sätt att utforska universum

Ljus

Fram till idag har astronomin dominerats av ljus. Optiska teleskop observerar universum i de våglängder som vi kan se med våra ögon. Radio- och infraröda teleskop fångar upp ljus med längre våglängder, medan röntgen- och gammateleskop undersöker universums energirika och kortvågiga ljus. Ljusets budbärare är fotoner.

Gravitationsvågor

2017 belönade Nobelpriset i fysik upptäckten av de första gravitationsvågorna. De kan fångas upp med ytterst känsliga instrument som känner av krusningar i rumtiden som orsakas av krockande svarta hål. Det våldsamma fenomenet går inte att ”se” med vanligt ljus, men med gravitationsvågor kan vi känna av det.

Neutriner

Små och extremt lätta färdas de genom universum med nästan ljusets hastighet. Deras specialitet är att de sällan låter sig stoppas och kan gå rakt igenom det mesta. Neutriner tillverkas på många olika ställen i universum. Solneutriner som bildas vid kärnreaktioner i solens inre kan ge oss information om vad som händer där.  Nu görneutriner med hög energi sin entré i neutrino-astronomin.

– Med IceCube letar vi efter neutriner med hög energi som har bildats under extrema förhållanden i universum, säger Chad Finley.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.