För alla som inte nått samma stjärnstatus som Zlatan Ibrahimovic så kan övergången till en vardag och att försöka hitta ett nytt jobb efter att idrottskarriären tagit slut vara tufft. Många som slutar efter en lång karriär inom sin idrott vittnar om att anpassningen till det nya livet och framförallt till en ny arbetsmarknad blir en stor utmaning.
I ett projekt håller nu svenska forskare på att undersöka hur elitidrottares fortsatta arbetsliv och sociala liv fungerar efter att idrottskarriären tagit slut.
Deras forskning visar att män i större utsträckning än kvinnor har svårare att anpassa sig till livet efter en idrottskarriär. Främst handlar det om att kvinnor, oftare än män, har skaffat sig en utbildning på sidan av sin idrottsliga karriär och därför har lättare att skaffa sig ett nytt jobb.
Forskningen bygger på en enkätundersökning där över 1300 före detta svenska elitidrottare som tävlat på internationell nivå har deltagit.
– Vi ville ta reda på vad som händer med människor som i en väldigt kort period är väldigt framgångsrika. Vad gör man om man är trettio år och idrottskarriären är slut och man kanske inte ens har en gymnasieutbildning, säger Owe Stråhlman, idrottsforskare vid Göteborgs universitet, och en av forskarna i projektet.
Kvinnliga idrottare inget val
Överlag har kvinnor ofta svårare att kunna leva på sin idrott och tvingas därför skaffa sig en utbildning och ett jobb vid sidan av sin idrottsliga karriär. Enligt forskarna är det även den främsta förklaringen till varför anpassningen till ett nytt liv och nytt jobb efter idrottskarriären går lättare för kvinnor än män.
Owe Stråhlman menar att det är viktigt för tränare och föräldrar att man framhäver vikten av att skaffa sig en utbildning på sidan av, även för killarna.
– Det finns flera idrotter där skillnaderna är monumental mellan män och kvinnor. Det gör nog att många kvinnor känner att man inte kan leva på sin idrott och därför känner att de måste skaffa sig en utbildning. Männen däremot resonerar att de ska bli proffs och kan leva på sin sport. Kvinnliga idrottare har på ett sätt en bättre framtidsberedskap än manliga idrottare och det är viktigt att framhäva, säger Owe Stråhlman.
Kraven har ökat
Oavsett om det gäller kvinnliga eller manliga idrottare så ställs det idag högre krav och behövs fler träningstimmar för att överhuvudtaget kunna mäta sig mot andra idrottare på internationella mästerskap. Det framgick tydligt när forskarna jämförde den aktuella enkätundersökningen med tidigare studier.
Forskarna har gått så långt tillbaka som till 1950-talet och tittat på en enkätundersökning som genomfördes 1989 och som byggde på svenska elitidrottare som varit aktiva mellan åren 1952 och 1982. Det framgår även tydligt att elitsatsningen krupit allt längre ner i åldrarna.
Hårdare krav och en elitsatsning som börjar allt tidigare i livet, i kombination med en tuffare arbetsmarknad, läggs även fram som de främsta orsakerna till att anpassningen till livet efter idrottskarriären kan vara tuff.
– Idag är idrotten betydligt mer organiserad, med fler föreningar och fler landslag för olika åldrar vilket gör att många börjar tidigare och kanske även elitsatsar tidigare. Det har gjort att en del inte har hunnit skaffa sig en utbildning, kanske inte ens en gymnasieutbildning. Dessutom förändras samhället. Förr var det betydligt lättare att skaffa jobb även om man saknade utbildning och erfarenhet, det går inte idag, säger Owe Stråhlman.
Från att ha varit ett område som tidigare har fått ganska lite uppmärksamhet har nu intresset kring elitidrottares karriärer efter att de slutat med sin idrott ökat. I höst planerar nu forskarna ännu en enkätundersökning.
– Det ska bli spännande att se vad som har hänt och vi håller just nu på att förbereder en ny enkätundersökning. Vi kommer att ställa samma frågor för att se hur utvecklingen har gått. Vi kommer titta på när idrottare börjar sin satsning och vid vilken ålder de lägger av. Resultatet blir jättespännande, säger Owe Stråhlman.
Vetenskapens värld ikväll: sommarrepris med träningsspecial. SVT2 kl.20.00