Det speciella med dessa möss är att de bor på varsitt berg på den lilla ön Mindoro. Foto: L. R. Heaney/The Field Museum

Maskätande möss – evolutionens pionjärer

Uppdaterad
Publicerad

Fyra helt olika arter av maskätande möss har hittats på ön Mindoro i Filippinerna. Det gör ön till den minsta ö där forskare hittat belägg för evolution inom samma art.

Öar är speciella miljöer där evolutionens framsteg ter sig ta lustiga och extrema former. På Galapagos kan du hitta världens största landlevande sköldpaddor Galapagossköldpaddan och på Australiens väldiga ytor finns det otaliga känguruarter.

Nu har amerikanska forskare hittat fyra arter av maskätande möss som har samma stamfader. De hittades på den filippinska ön Mindoro, en ö som är en tredjedel av Smålands storlek. Detta gör Mindoro till den minsta ön där man har hittat ett däggdjur som utvecklats inom samma art.

Storleken på ön avgörande

Men hur hör evolution och storleken på ön ihop? Storleken på ön kan vara avgörande om nya arter ska kunna utvecklas från en gemensam stamfader. Ju större en ö är desto större är oddsen att det finns olika miljöer där – och det är den variationen som kan göra att nya arter uppstår.

Men upptäckten av de fyra nya musarterna på ön Mindoro visar att till och med i ett område som inte är större än en nationalpark kan det uppstå nya arter, säger Lawrence Heaney, en av författarna bakom studien, i ett uttalande.

Söta små möss

Mössen som forskarna hittade och undersökte är av släktet Apomys, en grupp möss som specialiserar sig på att äta maskar. Dessa möss finns enbart på Filippinerna.

– De älskar maskar, men kan även äta frön och frukt. De har stora, mörka ögon, stora öron, lång och mjuk päls, vita fötter och mörka svansar – de är väldigt söta små möss, säger Lawrence Heaney.

Modern teknik

Han fann också att tre av de fyra musarterna enbart lever på varsitt berg på Mindoro, vilket är ett tecken på att dessa väldigt olika miljöer har fått dem att utvecklas eller evolvera till olika arter. Enligt Lawrence Heaney kan detta vara viktigt för att förstå hur vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden.

Per Ahlberg, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, är imponerad över hur modern teknik har möjliggjort fynden.

– Det verkar både nytt och intressant. De hade inte kunnat avgöra med samma precision att det verkligen handlar om fyra nya arter utan modern DNA-teknik, säger han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.