Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Möt lavinforskaren som själv har överlevt en lavin. Foto: Andrea Hannberg

Medborgarforskare sökes: skidnördar och nybörjare i fjällen

Uppdaterad
Publicerad

Andrea Mannberg var nära att mista livet i en lavinolycka i Kittelfjäll för sju år sedan. Nu leder hon ett stort forskningsprojekt som ska kartlägga riskbeteenden i fjällmiljöer. Och hon efterlyser människor som vill delta i projektet. – Det handlar om medborgarforskning som kan rädda liv, säger hon.

Intresset för friluftsliv ökar snabbt, och med det riskerna för att oerfarna personer ska hamna i farliga situationer.

– En vacker högfjällsmiljö är potentiellt livsfarlig och många har otillräcklig kunskap om hur de ska fatta beslut i dessa miljöer, säger Andrea Mannberg vid Universitetet i Tromsö.

I ett stort nordiskt forskningsprojekt ska hon tillsammans med forskare från en rad discipliner försöka förstå varför vi ibland tar katastrofala beslut i en utsatt position, och hur vi kan bli bättre på riskanalys i lavinterräng.

Nybörjare och skidnördar sökes

Forskarna söker nu frivilliga fjällresenärer som kan hjälpa till med deras kartläggning.

– Vi söker experter och nybörjare, skoteråkare och småbarnsfamiljer på sin årliga sportlovsresa till Sälen. Vi hoppas genom deras deltagande i projektet förstå hur utbildning och erfarenhet påverkar människors uppfattning av risker och hur man fattar beslut, säger Andrea Mannberg.

I projektet hoppas forskarna följa flera tusen skidåkare i upp till tio års tid. De ska undersöka hur människor i fjällen är utrustade, hur ofta de tränar med sin utrustning. Deltagarna kommer att skicka in GPS-spår, för att klargöra hur grupper rör sig i förhållande till lavinprognoser.

Forskarna vill också undersöka hur fördelningen män och kvinnor ser ut i högfjällsmiljön, vilka olika åldersgrupper som är ute och om vissa grupper är mer sårbara än andra, och tar sämre eller bättre beslut.

Mänskliga faktorn

Lavinforskning har fram till nu i hög grad ägnats åt snöns och terrängens fysikaliska egenskaper.

– Det var först i slutet av 90-talet som forskare började prata om den mänskliga faktorn. Och det är trots allt nio av tio fatala lavinolyckor i västvärlden som orsakas av offren själva, säger Andrea Mannberg.

Nya tekniska övervakningssystem har byggts ut för att förutsäga risken för laviner. Men det finns fortfarande ett underskott av kunskap om människans roll och beteende i samband med lavinolyckor.

– Lavinprognoser, digitala kartor och lutningsmätare kan hjälpa oss mycket. Men det finns en fara i att lita blint på tekniken. En kombination av teknik och utbildade människor som tänker själva tror jag är en bra väg framåt, säger Andrea Mannberg.

Stort mörkertal

Forskare vet också att det finns ett stort mörkertal i rapporterna av lavinolyckor.

– Många känner skam inför att ha hamnat i en lavin. Och i sociala medier och nyhetsmedier utsätts offer ofta för kränkande och nedsättande kommentarer. Därför undviker många att rapportera lavinolyckor. Det hindrar kunskapsuppbyggande genom erfarenhet, säger Andrea Mannberg.

Här kan anmäla dig som medborgarforskare:
https://carepanel.no  

Se Lavinens urkraft i Vetenskapens Värld 29/11 klockan 20.00 i SVT 2, och redan på söndag på SVT Play


Riskerna att råka ut för en lavin är relativt liten och dödstalen låga i Norden. I Sverige och Finland dör i genomsnitt mindre än en person per år i en lavinolycka, i Norge omkring sex personer. I Europa kräver lavinolyckor omkring 200 liv varje år. Forskare oroar sig för att olyckorna kommer att öka. När alltfler oerfarna rör sig i högfjällsmiljö, ökar behovet av information och utbildning.


Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer