Inget annat livsmedel har haft så mycket symbolik kopplat till sig som mjölken. Från 1930-talet och 50 år framåt drack vi svenskar enorma mängder mjölk. Den stöttades av en gigantisk propagandakampanj backades upp av myndigheter, läkare, lärare och andra experter. Alla var de eniga om mjölkens förträfflighet.
Men idag är det många som väljer bort mjölken. Kanske för att vi inte längre vill kopplas ihop med det typiskt svenska, visar etnologisk forskning. Men också för att synen på hälsa och miljö har förändrats.
Svensk symbol
Mjölk har inte alltid varit en självklarhet i svenska glas. Först i slutet av 1800-talet, senare än vad många kanske tror, slog mjölken igenom på riktigt. Det var uppfinnandet av pastöriseringen som var avgörande för mjölkens stora genombrott. Det gjorde drycken ofarlig, något den inte varit tidigare.
– Mjölken kallades faktiskt det vita giftet tidigare, för det var med mjölken som tuberkulos och andra sjukdomar spreds, säger Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet som forskat på mjölk som samhällsfenomen i 15 år.
Efter pastöriseringen slagit igenom, och till och med blivit lag i Sverige i slutet av 1930-talet, var det fritt fram för mjölken. Från 30-talet och framåt var mjölken en symbol för det typiskt svenska och förespråkades i stora reklamkampanjer där den upphöjdes till en sorts nationaldryck. Samtidigt föddes den moderna näringsfysiologin och mjölk blev en symbol för svensk hälsa.
– Mjölken var livsmedlens motsvarighet till funktionalismen. Den var rationell, ren, fräsch, vit och utan onödiga krusiduller, säger Håkan Jönsson.
Nya ideal
Men sedan hände något. Med 80-talet kom en ny inställning, och det typiskt svenska var inte längre lika åtråvärt.
– Idén om att vara osvensk blev något positivt, speciellt när det gällde att äta. Först kom det franska och italienska, och sedan det thailändska och japanska, säger Håkan Jönsson.
Idag ifrågasätts dessutom mjölkens hälsoeffekter. I många studier pekas den nu ut som ohälsosam och rent av farlig. Bland annat visade en svensk studie från förra året ett samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och hur många glas mjölk en person dricker per dag.
Dessutom ifrågasätts om det är etiskt försvarbart att dricka mjölk ur ett miljöperspektiv. Livsmedelsverket rekommenderar att vi minskar vårt mjölkdrickande eftersom mjölken har relativt stor påverkan på miljön. Mjölkindustrins utsläpp av växthusgaser kommer framför allt från kornas fodersmältning, som producerar metangaser. Lagring av kogödsel, produktion av foder och transporter bidrar också till utsläppen.
Mjölkbranschen i kris
Frågan är om mjölken fortfarande har en plats i vårt moderna, hälsofixerade och miljömedvetna samhälle. Idag väljer många bort mjölk och den blir allt mindre vanlig som måltidsdryck. Vi dricker inte ens hälften så mycket som vi gjorde på 1950-talet, och vegetabiliska mjölkdrycker har ökat i försäljning med 25 procent bara det senaste året. Som en följd är mjölkbranschen i kris och Sverige har de senaste åren förlorat mer än en mjölkbonde per dag.
Men trots att mjölken må ha mist sin ställning som måltidsdryck tror Håkan Jönsson att mejeriprodukter fortfarande kan ha en relativt ljus framtid.
– Mjölken mister sin särställning men är långt ifrån att försvinna. Vad man gjort med mjölken från kon har ju skilt sig mycket genom tiderna. Nu är det ju till exempel jättepopulärt med kvarg som tidigare användes som grismat. Och vi äter mer smör och ost än någonsin, så mjölk används ju också till mycket annat, säger han.
Mer om mjölkens uppgång och fall kommer i kvällens avsnitt av Vetenskapens värld, 20.00 i SVT2.