• Viktigt meddelande:

    Brand en avfallsanläggning med plast i Asarum, Karlshamns kommun, i Blekinge län. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på SR P4 Blekinge. Läs mer

En fördel med att inte bearbeta jorden så mycket är att man sparar in fossilt bränsle. Foto: TT

Fördelar och nackdelar med plöjningsfri odling i Sverige

Publicerad

Intresset för plöjningsfri odling ökar på många håll, så även i Sverige. SVT Vetenskap bad Helena Aronsson, samverkanslektor i växtnäringshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, berätta vilka fördelar och nackdelar som finns med plöjningsfri odling i Sverige.

Forskning visar att det kan vara en utmaning att odla plöjningsfritt i Sverige, men intresset är stort hos många lantbrukare. Enligt Helena Aronsson är den extremaste formen av plöjningsfritt bra på många sätt, det vill säga att inte bearbeta alls.

– Jag som jobbar med växtnäringsläckage och övergödningsfrågor tycker att metoden är positiv eftersom kväveläckaget kan bli mindre. Om man får det att fungera på just sin jord går man närmare hur naturen egentligen ser ut, med någonting som växer hela tiden och utan att någon bökar runt i marken. 

Kemiska bekämpningsmedel

En vanlig baksida med plöjningsfri odling är ökat behov av kemiska bekämpningsmedel. Jordbearbetningen är ett sätt att motverka ogräs och andra skadegörare och när man inte plöjer behöver man ha andra metoder att ta till.

– Man kan konstatera att man generellt får ett större behov av kemisk ogräsbekämpning. Användningen av glyfosat har ökat i takt med att lantbrukare använder mindre jordbearbetning på hösten, säger Helena Aronsson och fortsätter:

– Det finns ekoodlare som inte kan använda kemiska bekämpningsmedel men som ändå får den plöjningsfria metoden att fungera. Då handlar det ofta om att hålla marken bevuxen med mellangröda för att konkurrera ut ogräset, eller täcka markytan med växtrester.

Mindre fossilt bränsle

– Det är bra att inte bearbeta jorden så mycket med tanke på att man sparar in fossilt bränsle, vilket minskar klimatpåverkan och också leder till minskade kostnader för lantbrukaren. Man sparar även arbetstid. Det finns många orsaker till att plöjningsfritt är intressant, säger Helena Aronsson.

Biologisk mångfald

– Att inte plöja innebär förstås mindre risk att skada maskar och andra markdjur. När det kommer till mikroorganismer, det vill säga bakterier och svampar, är det svårare att göra forskningsstudier av hur de påverkas. Man påverkar dem på olika sätt men hur, och vilka effekter det får på odlingssystemet, är svårare att svara på, säger Helena Aronsson.

Sämre skördar

Att odla plöjningsfritt ger ibland sämre skörd i Sverige och fungerar inte på alla jordar. En del jordar måste helt enkelt bearbetas för att inte sjunka ihop och bli för kompakta. Medan andra inte behöver röras om på samma sätt. De lantbrukare som får det att fungera ser att det blir bättre och bättre med åren när jorden stabiliseras.

– Vår erfarenhet från försök på SLU är att man kan säkerställa bra skörd genom att köra reducerad eller ingen bearbetning under några år och sedan plöja ibland, säger Helena Aronsson.

Bra med positiva exempel

Varje positivt exempel på plöjningsfri odling driver på en hållbar utveckling.

– Det är lätt för mig som forskare att säga att det inte fungerar så bra som man tror för att vi sett det i försök, och för att det kan vara svårt att mäta effekter som lantbrukare upplever på sina fält. Men alla goda exempel driver på en utveckling mot hållbarhet och det är jätteviktigt, säger Helena Aronsson.

Se mer om plöjningsfri odling och om forskarna som kanske kan hjälpa världen ut ur klimatkrisen i Världen i växthuset del 2 som sänds i Vetenskapens värld måndagen den 11 februari i SVT 2 eller redan nu på SVT Play

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer