Abisko Nationalpark från 7/10 Foto: Anders NilssonVisa alla (5)
Visa alla (5)

Nasa: Därför ”dansar” norrskenet

Uppdaterad
Publicerad

Varför ändrar vissa norrsken hela tiden form och struktur? Svaret finns hos de elektroner som orsakar norrskenet, visar ny forskning från Nasa.

Just nu är chansen stor att få se ett av himlens mest fascinerande fenomen eftersom en ovanligt stark våg av norrsken sveper långt ner över landet.

Gröna, blå, violetta ljusmönster som under århundraden fascinerat människan.

Men vad är det som gör att vissa norrsken hela tiden förändrar sin form och struktur jämfört med de stabila norrsken som lyser med ett relativt fast sken?

Inte direkt följd av aktivitet på solen

I en ny studie har forskare från det amerikanska rymdorganet Nasa studerat just denna typ av pulserande norrsken, och de hävdar nu att orsaken till att dessa norrsken hela tiden förändrar sin form och struktur är att de uppstår på ett helt annat sätt än de mer stabilt lysande norrskenen.

Tidigare forskning har hävdat att alla typer av norrsken inträffar när energirika partiklar från solen, främst elektroner, når jordens magnetfält som trycks ut eller dras ihop. Då frigörs energirika elektroner som orsakar norrsken när de kolliderar med luftmolekyler i atmosfären.

Men enligt forskarna på Nasa stämmer det här inte för de pulserande, svagare norrskenen.

Dessa norrsken ska istället orsakas av de elektroner med låg energi som ständigt frigörs vid komplexa vågrörelser i jordens magnetfält, och är alltså inte alls en direkt följd av solens aktivitet.

Använt mätningar från satelliter

Genom att undersöka pulserande norrsken som filmats från markbundna kameror tillsammans med mätdata från satelliter, menar forskarna att de upptäckt att förändringarna i norrskenets form och struktur alltid sammanfaller med de perioder då antalet elektroner med låg energi är som lägst.

Man drar därför slutsatsen att dessa så kallade ”sekundära” elektroner har en viktig del i hur, varför, och när dessa pulserande norrsken bildas.

Enligt Nasa är det här den första studien som kunnat visa att just sekundära elektroner kan leda till norrsken, eftersom man tidigare antagit att dessa elektroner har för lite energi för att kunna orsaka ett så starkt ljus.

Telefonstation brann upp

Rymdfysiker Urban Brändström arbetar vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och menar att Nasas studie är intressant eftersom den avslöjar samband som vi tidigare inte känt till. Orsaken är att de pulserande norrskenen är så svåra att studera:

– Naturen erbjuder ett fantastiskt laboratorium för att undersöka plasma när det gäller norrsken, som kan ses som vårt fönster mot plasmauniversum. Men de är mycket svåra att undersöka eftersom det är ett så ljussvagt fenomen.

Han menar att norrskenen inte bara kan ge viktig kunskap om plasma, men även om framtida solutbrott:

– Skulle vi få ett solutbrott som 1921, som bland annat ledde till att telefonstationen i Karlstad brann upp, så gäller det att förstå mekanismerna bakom. Om vi vet mer kan vi förutspå om kommande solstormar kommer att träffa vårt magnetfält eller inte. På det sättet blir vi bättre rustade för att skydda våra kraftnät och andra tekniska marksystem, men även satelliter.

Nasas studie har publicerats i Journal of Geophysical Research och bygger på mätningar som gjorts i Alaska och Norge.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer