Så funkar Lübeckmodellen – målet är naturlig föryngring av skogen. Foto: Carl Magnus Lindström

Hyggesfritt skogsbruk vinner mark

Uppdaterad
Publicerad

Hyggesfritt skogsbruk är en av megatrenderna inom det globala skogsbruket. Det är hållbart, ekonomiskt fördelaktigt och ger rikare biodiversitet enligt förespråkare. Men forskare vid det svenska skogsbrukets forskningsinstitut är tveksamma till metoden. De vill inte överge kalhyggesbruket.

– Svenskt skogsbruk är fantastiskt, och kalhyggen det bästa sättet att få fram virke till industrin, säger Rolf Björheden på Skogforsk.

I Finland ökar andelen hyggesfritt skogsbruk. Enligt den finska skogsforskaren Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet sköter statsägda skogsbolag redan 40 procent av skogen i norra delen av landet med så kallat kontinuitetsskogsbruk utan hyggen. Målet är att öka andelen i hela landet. Och hans forskning visar att hyggesfritt skogsbruk kan vara mer lönsamt än traditionellt hyggesbruk i stora delar av den finska skogsmarken.

Motstånd i Sverige

Men stora svenska skogsbolag tvekar inför att förändra det svenska skogsbruket.

– Kostnaderna för att tillvarata virke ökar väldigt mycket om man inte använder kalhyggesbruket, säger Rolf Björheden som också menar att det intensiva svenska skogsbruket är klimatsmart eftersom det ersätter fossila produkter med träbaserade.

Sveriges största skogsägare, statliga Sveaskog, ökar andelen kontinuitetsskogsbruk men menar att det endast kommer att vara ett mindre komplement till kalhyggesbruket i framtiden. Och flera svenska kritiker hävdar att kontinuitetsskogsbruk inte fungerar i stora delar av det svenska barrskogslandskapet, eftersom granen då helt skulle komma att dominera och konkurrera ut andra arter.

Hyggesfritt det nya lönsamma

Men flera andra svenska skogsägare har inspirerats av Lübeckmodellen och bedriver i dag skogsbruk enligt förebilder därifrån. Skogsingenjören Martin Jenzten är en av dem som förespråkar att den nordtyska modellen införs på flera håll i landet. Det är mer lönsamt för skogsägare, bättre för klimatet och den biologiska mångfalden. Och den går att anpassa också efter svenska förhållanden.

– Modellen går att använda på alla arealer där det naturligt växer skog och det omfattar i princip hela Sverige, säger han.

Se Vetenskapens världs serie ”Slaget om skogen” i sju delar på  SVT Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.