De senaste 100 åren har en fjärdedel av alla våtmarker försvunnit. Många skogsägare har dikat ut våtmarkerna för att kunna plantera skog på marken. Och det har gjort att skogen blivit torrare och mer känslig för brand menar Hasse Berglund, biolog och sektionschef på Naturvårdsverket.
– Ett torrt år blir marken och träden extremt uttorkade när det inte finns några våtmarker kvar som kan vara lite buffertar. Om man vill ha ett effektivt hinder för bränder behöver man ha våtmarker, säger Hasse Berglund.
– Dalgångar med våtmarker har tidigare varit brandgator. Det är bara extrema år som bränder kan ta sig förbi sådana dalgångar, fortsätter han.
Uppmanar Sverige att bevara så mycket våtmarker som möjligt
Även trädens löv eller barr blir fuktiga av att de står i anslutning till våtmark, vilket gör att elden har svårt att få fäste och hastighet berättar Hasse Berglund.
En av världens främsta skogsbrandsforskare Mike Flannigan, professor vid University of Alberta, håller med Naturvårdsverket.
– Jag uppmanar Sverige att bevara så mycket våtmarker som möjligt. Där är det nästan omöjligt att det brinner, till och med i extrem torka. Så våtmarker är ett naturligt brandhinder, säger han.
Återställning av våtmarker
Ett sätt att lösa problemen med utdikningar i Sverige är att återställa våtmarker. Ola Engelmark, docent i skogsekologi och skogsägare, har gjort det i sin skog som han har i Sörmland.
Genom att skotta igen utdikningarna har det blivit tätt och marken har långsamt återfyllts.
– Skulle det brinna skulle det definitivt sluta vid en sådan här våtmark. Det är ingen tvekan om saken. Det är väldigt, väldigt tydligt, säger han och fortsätter:
– Det har ju hänt att brinnande näver har flugit över sjöar. Men vi har sänkt brandrisken otroligt här. Det är en tydlig slutsats.
Det statliga skogsbolaget Sveaskog äger mest skog i Sverige och de drabbades hårt av bränderna sommaren 2018. De anlägger våtmarker i viss mån för den biologiska mångfaldens skull. Men att anlägga våtmarker i brandpreventivt syfte är onödigt menar Fredrik Klang, skogsvårdschef på bolaget.
– Det känns lite långsökt. Om det är brinner är det viktigt att vara där tidigt, släcka rejält och eftersläcka ordentligt. Det räknas. Det känns lite långsökt att anlägga våtmarker för att stoppa bränder.
Djur och växter har försvunnit
Det finns även andra fördelar med våtmarker. De bidrar till den biologiska mångfalden. Många växter och djur som trivs i våtmarker har försvunnit till följd av utdikningarna. 19 procent av Sveriges rödlistade arter förekommer i våtmarker. Men hos Ola Engelmark har många arter kommit tillbaka efter att han anlagt våtmarker.
– Alla vattenlevande organismer kan nu lita på att här är vattenfyllt hela året. Änderna simmar här, älgarna badar här. Så det har blivit en samlingspunkt, jätteskojigt., säger han.
1993 skrev skogsvårdslagen om så att biologisk mångfald blev lika viktigt som skogsproduktion. Men Ola Engelmark tycker arbetet med att bevara och återskapa våtmarker går för långsamt.
– Det vi har gjort är bra. För vi har ändrat mycket sen 1990-talet då skogsvårdslagen skrevs om. Men det behöver göras jättemycket mer, otroligt mycket mer. För vi ser ju att arterna fortsätter att minska.
Följ forskarna i kampen mot skogsbränder som i allt högre grad breder ut sig i takt med att jorden blir varmare och torrare i Skogsbrändernas tid i Vetenskapens värld på måndag den 11 mars klockan 20:00 i SVT2 eller på SVTPlay.