Forskare har lyckats utvinna fem sena neandertalares arvsmassa ur benbitar och tänder. De har sedan jämfört med arvsmassan från neandertalare i tidigare studier samt moderna människors. Den nya studien publiceras i Nature.
Numera är det känt att vi människor bär på gener från neandertalare. Studien visar att vi borde ha stött på varandra och skaffat barn vid flera tillfällen för mellan 150 000 och 70 000 år sedan.
Förvånande upptäckt
Men i analyserna såg forskarna inga tecken på att gener överförts från den moderna människan till neandertalare. De beskriver i studien att det är en förvånande upptäckt.
– Trots det ökande materialet finns inte några tecken på ett inflöde av gener från Homo sapiens till neandertalare. Det är en intressant observation, men mer forskning behövs kring detta eftersom man borde kunna förvänta sig ett symmetriskt genutbyte, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
I dag har man bara lyckats få fram arvsmassan ur väldigt få kvarlevor efter neandertalare. Forskarna poängterar därför att det inte går att utesluta att överföringen av gener kan ha gått i båda riktningarna.
Stärker tidigare forskning
Utöver överföringen av gener stärker studien också tidigare forskning, som visat att europeiska neandertalare kan ha varit nära att dö ut, men sedan förflyttat sig och återhämtat sig innan kontakten med moderna människor.
Tidpunkten för förflyttningen sammanfaller med klimatförändringar. Extremt kalla perioder kan ha utrotat lokala populationer och orsakat en förflyttning av andra som sedan återkoloniserat i södra Europa eller västra Asien.
Anders Götherström, arkeolog och evolutionsbiolog vid Stockholms universitet, blir glad när han får höra om studien. Han har varit med och genomfört en annan tidigare studie där man såg liknande resultat.
”Vi hade rätt”
Då använde forskarna sig av mitokondriellt dna. Det är dna som finns i mitokondrierna, alltså cellens kraftstationer. Det kan man använda sig av när man inte lyckas få ut hela arvsmassan. Nackdelen är att det till skillnad från arvsmassan inte visar en individs samtliga gener.
– Då hade vi rätt i alla fall! Även om det såg tydligt ut vet man aldrig säkert förrän man sett hela genomet. Det här styrker resultaten, säger Anders Götherström.
Neandertalarna dog ut, medan homo sapiens överlevde. Vad gjorde de sårbara och oss till överlevare? Se Vetenskapens värld måndagen den 30 april klockan 20.00 i SVT2 eller på SVTPlay.